Om religion och samhälle

Jag blev tillfrågad vad jag trodde om ovanstående klipp och kom fram till att jag nog lättare kunde skapa ett nytt inlägg om det än skriva en kommentar, då kan man ju läsa det i full bredd ju.

I klippet så talar en Jonathan Haidt, som är professor i psykologi vid Virginias universitet i USA om en mänsklig önskan av själv-trancendens. Han talar dels om varför han menar att denna önskan finns, och resonerar sedan att den faktiskt kan ses som en naturlig del av evolutionen. Med detta ramverk som han skapat kan man sedan åter titta på religion i samhället och tänka att den kanske trots allt har en naturlig evolutionär roll hos oss.

Först vill jag säga att jag tror det är svårt för vem som helst att presentera en genomgripande (som jag önskar att ordet profound fanns på svenska) idé på loppet av bara 20 minuter och det är naturligt att man måste göra en del förenklingar för att helt enkelt kunna pressa ihop idéerna på en kort tidsrymd. Sedan vill jag säga, efter att ha läst en del av kommentarerna och sett klippet, att jag misstänker mig inte fullt tillhöra målgruppen för det föredraget som har givits. Vissa människor har reagerat starkt på enkla inslag i klippet och någon gjorde ett utlägg om att detta bara var ett dumt försök på att argumentera mot "the selfish gene" och att föredragshållaren borde läsa boken igen. Själv klarade jag inte alls av att läsa in denna "skarpa" kritiken mot varken sekularism eller Dawkins i föredraget, fast jag har möjligen inte följt med i hela den globala debatten.

Så vad tror jag om idéerna som presenteras? Det beror lite på i vilken kontext jag väljer att se dem. Vissa saker som han presenterade gillar jag. Jag gillar tanken på att se vårt sinne som rum där det plötsligt kan öppna sig en dörr som man inte tidigare såg. I föredraget leder dörren uppåt, själv tänker jag att de nog kan leda lite vart som helst, men själva liknelsen fungerar bra för mig med mina erfarenheter så här långt av livet. Andra idéer som presenterades i föredraget hade jag lite svårare med. Föredraget är ett sätt att få religion att gå ihop med evolutionen och som Haidt själv säger en bit in så är den stora frågan han som vetenskapsman ställer sig "är religion en naturlig del av evolutionen, eller ett fel?". Jag förstår och respekterar att det är just den frågan man som vetenskapsman måste ställa sig, likväl gillar jag personligen inte frågan eftersom jag upplever att den förminskar rörelsefriheten när man filosoferar kring ämnet.

Om man skulle kort sammanfatta vad jag tänker om föredraget så gillar jag idén och slutsatsen att "no man is an island", fast jag har likväl lite svårt med de resonemang som användes för att komma fram till det hela.

Om jag ser det från en personlig kontext så sympatiserar jag starkt med liknelsen med den gömda dörren. I litteraturen talar man ibland om konstnärer som personen som klarar av att visa oss mer av verkligheten genom att se detaljer som inte vi ser och sedan frambringa dem för oss. Jag tror världen är full av saker vi inte ser och jag tror det sättet vi beter oss på och det som händer oss kan antingen hjälpa oss att se nya detaljer eller få oss att se färre. Jag tror inte där måste finnas en faktisk strävan efter att hitta de dolda dörrarna, utan jag tror det är sådant som livet helt enkelt för med sig ibland.. och ibland inte. I Kyoto så finns en känd stenträdgård, i trädgården finns det en mer sten än vad man från varje vinkel kan se. Den som är upplyst sägs kunna upptäcka detta, för de ser utan fördomar, utan förenklande.

Utifrån en kontext där man ser till vad Tolstoj skrev så kan man konstatera att Haidt och Tolstoj båda konstaterat att krig är ständiga konflikter där båda ser sig själv som den goda sidan, mot den onda. Denna godtycklighet för vad som är gott och ont är ett av de logiska resonemang Tolstoj använder för icke-våld. Man kan också konstatera att medan Haidt i sin presentation beskriver en form av självändamål för gruppen att kämpa för gruppens heliga symboler så talar Tolstoj endast om en trancendens som går bortom den egna gruppen, religionen, hudfärgen osv. (Även om jag inte tror att Tolstoj såg trancendensen som ett självändamål såsom det antyds kunna vara i föredraget).

Utifrån ett Darwinistiskt perspektiv så tycker jag att de idéer som han presenterar håller vatten, men ifall det jag önskat mig var en presentation som talar om en mänsklig naturlig strävan efter sanning eller spirituella värden så är det ju något som aldrig kan ges mig. När presentationen tar utgångspunkt i survival of the fittest, så måste även religionen sammanfattas som en mänsklig överlevnadsmekanism som fungerar bäst i konkurrens med andra. Ifall man tänker efter vad han säger så beskriver han faktiskt religionen som ett bra fungerande koncept just för att den måste kämpa mot andra idéer. I det att endast en idé finns kvar, eller i det vi alla ser oss som del av samma grupp, när vi förlorar vår egna identitet helt, total trancendens,  så uppstår ju direkt "free loader" dilemmat som är dömt att omvandla ett samhälle till egoistiskt. Problemet har i någon mening flyttats till en ny nivå, på gruppnivå, men eftersom tankesättet är det samma så har det inte försvunnit. Själv menar jag att människan i grunden inte är egoistisk, utan snarare att den bilden av oss själva vi har där vi menar att vi skulle vara själviska har uppkommit från ett behov av att beskriva vår samhällsutveckling som naturlig och därför också korrekt.