Den enklaste sanningen är oftast också den kraftfullaste och dagens sanning får gå till en av de som ringde in till Ring P1. Han tyckte att vi som bor i Sverige och har det bortskämt bra borde klara av att lyfta blicken lite och fokusera oss på viktigare och större saker än ifall vi ska ha tillbaka 100 kr på skatten eller inte.
Den obehagligaste retoriken är den ogreppbart krångliga. Och jag kan undra om inte många i valet kommer rösta av rädsla för vad som kan hända om man röstar fel snarare än om en önskan att kämpa mot se större visioner som man kan nå ifall man röstar rätt. Och så tänker eventuellt väljare i en tid där vi har ett större materiellt välstånd än någonsin.. Hmmm.
Visar inlägg med etikett Val. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Val. Visa alla inlägg
måndag 13 september 2010
söndag 12 september 2010
Ledarskap
Jag tror att de borgliga kommer vinna det här valet. Men jag tror att de kommer få problem i valet som kommer. Eller. Jag tror åtminstone att Reinfeldt kommer få det.
Såhär långt in i valrörelsen så har man framgångsrikt målat upp en ledare som är mer pålitlig än det röda alternativet. Och så valkampanjen sett ut så är det säkert många människor som snarare väljer att rösta mot något än vad det är människor som är villiga att rösta för något. Mot Ohly i ministerpost eller mot urholkandet av välfärden. Man har gjort en lyckad valkampanj där man lovar att göra.. nästan ingenting. Men på ett mycket ansvarsfullt sätt. Anledningen till att jag inte tror att Reinfeldt kommer klara sig i många fler val är den sjukdom som brukar drabba människor som har mycket makt. Makt korrumperar. Ibland märkar man det själv, ibland gör man inte det.
När Reinfeldt fick frågan varför man inte skulle redovisa vem gåvor till partierna på över 10.000 kr kom från så viftar han bort det som en dum fråga. "Man ska inte röja valhemligheterna". Valhemligheterna ja.. de läste vi inte om på SO-lektionerna i skolan, vad innebär de egentligen? Jag kan tycka att det blir lite skevt i ljuset av en annan mycket känslig fråga för liberalerna. Nämligen hur de röstade igenom FRA-lagen vilket ger regeringen rätt att avlyssna alla våras e-mail och telefonsamtal. Alltså, vi anställer regeringen men ändå så är dem som har rätt att avlyssna oss. Och vi har inte rätt att veta vilka som var med och betalade för att de skulle komma till makten. Vilken kommunistdiktator som helst hade givetvis hållt med om att detta maktförhållandet är fullt rimligt.
Men det är inte bara på denna frågan det kan bli lite problematiskt för liberalerna. Moderaterna är ju egentligen ett parti som Sverigedemokrater med gott samvete skulle kunna rösta på eftersom det är uppenbart att Tobias Billström för en invandringspolitik helt baserad på ekonomisk rationalitet. Så mycket att vi tom får FN-kritik. Likväl valde Reinfeldt att säga att "den som röstar på SD älskar inte Sverige". Det är ett ganska järvt uttalande att göra i en demokrati. De som röstar på ett speciellt sätt är inte med på laget. Kanske de är i utanförskap? Ser man till de borgligas förhållande till vänstern borde de kanske säga samma sak om de som röstar på vänsterpartiet. De är inte svenskar på riktigt liksom. Deras åsikter är ju pinsamma..?
Sverige behöver ha en stark regering för att kunna styras på ett bra sätt säger moderaterna. Eftersom vi vet att man i senaste mandatperioden satt riksdagen ur spel så innebär i praktiken en stark regering att några få i partiets ledning bestämmer över Sverige. Övriga personer är ren formalia och ska rätta sig efter partipiskan eller mobbas ut. Den tröghet som är både förbannelsen och garanten för en demokrati har vi rationaliserat bort. Reinfeldt målar upp sig själv som den stora försvararen av allmänintresset i Sverige. Det faktum att jag tror att han faktiskt tror att han är det gör att jag tror det kommer växa fram en klyfta mellan hur han ser sig själv och hur väljarna ser honom. Och detta kommer tillsist leda till att man tappar förtroendet för honom.
Såhär långt in i valrörelsen så har man framgångsrikt målat upp en ledare som är mer pålitlig än det röda alternativet. Och så valkampanjen sett ut så är det säkert många människor som snarare väljer att rösta mot något än vad det är människor som är villiga att rösta för något. Mot Ohly i ministerpost eller mot urholkandet av välfärden. Man har gjort en lyckad valkampanj där man lovar att göra.. nästan ingenting. Men på ett mycket ansvarsfullt sätt. Anledningen till att jag inte tror att Reinfeldt kommer klara sig i många fler val är den sjukdom som brukar drabba människor som har mycket makt. Makt korrumperar. Ibland märkar man det själv, ibland gör man inte det.
När Reinfeldt fick frågan varför man inte skulle redovisa vem gåvor till partierna på över 10.000 kr kom från så viftar han bort det som en dum fråga. "Man ska inte röja valhemligheterna". Valhemligheterna ja.. de läste vi inte om på SO-lektionerna i skolan, vad innebär de egentligen? Jag kan tycka att det blir lite skevt i ljuset av en annan mycket känslig fråga för liberalerna. Nämligen hur de röstade igenom FRA-lagen vilket ger regeringen rätt att avlyssna alla våras e-mail och telefonsamtal. Alltså, vi anställer regeringen men ändå så är dem som har rätt att avlyssna oss. Och vi har inte rätt att veta vilka som var med och betalade för att de skulle komma till makten. Vilken kommunistdiktator som helst hade givetvis hållt med om att detta maktförhållandet är fullt rimligt.
Men det är inte bara på denna frågan det kan bli lite problematiskt för liberalerna. Moderaterna är ju egentligen ett parti som Sverigedemokrater med gott samvete skulle kunna rösta på eftersom det är uppenbart att Tobias Billström för en invandringspolitik helt baserad på ekonomisk rationalitet. Så mycket att vi tom får FN-kritik. Likväl valde Reinfeldt att säga att "den som röstar på SD älskar inte Sverige". Det är ett ganska järvt uttalande att göra i en demokrati. De som röstar på ett speciellt sätt är inte med på laget. Kanske de är i utanförskap? Ser man till de borgligas förhållande till vänstern borde de kanske säga samma sak om de som röstar på vänsterpartiet. De är inte svenskar på riktigt liksom. Deras åsikter är ju pinsamma..?
Sverige behöver ha en stark regering för att kunna styras på ett bra sätt säger moderaterna. Eftersom vi vet att man i senaste mandatperioden satt riksdagen ur spel så innebär i praktiken en stark regering att några få i partiets ledning bestämmer över Sverige. Övriga personer är ren formalia och ska rätta sig efter partipiskan eller mobbas ut. Den tröghet som är både förbannelsen och garanten för en demokrati har vi rationaliserat bort. Reinfeldt målar upp sig själv som den stora försvararen av allmänintresset i Sverige. Det faktum att jag tror att han faktiskt tror att han är det gör att jag tror det kommer växa fram en klyfta mellan hur han ser sig själv och hur väljarna ser honom. Och detta kommer tillsist leda till att man tappar förtroendet för honom.
Etiketter:
Moderaterna,
Politik,
Reinfeldt,
Sverige,
Val
fredag 10 september 2010
Qi gong till folket
Jag läste att man i Kristiansand i Norge erbjuder qi gong till alla invånare. Först ska man göra det på prövobasis och sedan, om det slår an, ska man införa det permanent. Och det hela känns uppiggande och inspirerande i förhållande till allt detta tjat om RUT och ROT och allt möjligt annat gråtråkigt praktikalitetsprat. Det får mig att drömma om jag hade fått ha en alldeles egen kommun jag bestämde över. Isåfall så skulle jag skickat några av kommuninvånarna till Kina för att lära sig ordentlig qi gong för att de sedan skulle kunna komma tillbaka och erbjuda människor att träna i staden. Jag tycker det skulle vara spännande att se hur den ekonomiska kalkylen skulle se ut för ett sådant tilltag. Å ena sidan kostar det ju uppenbarligen pengar att skicka människor till Kina. Men det kostar ju också pengar att ha dem gåendes arbetslösa och modlösa hemma i samhället. Och sedan har man hälsoaspekten av det hela. Hur kan man ekonomiskt räkna på ett tilltag som förhoppningsvis ökar den allmäna folkhälsan? Jag brukar tänka på det varje gång jag tar cykeln till jobbet.. Hur mycket pengar skulle man sparat ifall alla de som kunde valde att ta cykeln istället för bilen till jobbet? Hur mycket skulle fetma och ohälsa gå ner i samhället?
Jag räknar väl dessvärre inte att se min idé framfört som ett faktiskt förslag i ett grått och snusförnuftigt Sverige, men likväl gör tankarna på allt som är möjligt mig glad och inspirerad.
Qi gong är förresten lite som yoga fast det kommer från Kina istället för Indien och man rör sig långsamt långsamt istället för anstränger sig så mycket. Det är en form av träning som visat sig väldigt bra för hälsan hos människor och används ibland för människor som ska rehabiliteras fysiskt.
Jag räknar väl dessvärre inte att se min idé framfört som ett faktiskt förslag i ett grått och snusförnuftigt Sverige, men likväl gör tankarna på allt som är möjligt mig glad och inspirerad.
Qi gong är förresten lite som yoga fast det kommer från Kina istället för Indien och man rör sig långsamt långsamt istället för anstränger sig så mycket. Det är en form av träning som visat sig väldigt bra för hälsan hos människor och används ibland för människor som ska rehabiliteras fysiskt.
tisdag 7 september 2010
Valduell i studio ett
Var blev egentligen miljöpartiets retoriska slagkraft av? Jag lyssnade på radioduellen (jag drar mig från att använda ord som dialog eller debatt) i studio ett. Ifall en valrörelse kan liknas vid en fotbollsmatch så upplevde jag att Andreas Carlgren mest rullade boll i vetskap om att hans lag leder medan det var Maria Wetterstrand som blev den som valde att gå till angrepp. Inför debatten så kändes det ju naturligt att Maria skulle ligga i en bra situation för angrepp och att Carlgren skulle få det svårt att försvara sig. Förbifart Stockholm är ju bara ett exempel på förslag man lagt fram och samtidigt marknadsför som rent av bra för miljön. Och så väldigt svårt kan det väl inte vara och visa fram gapet mellan verkligheten och den verkligheten man visar upp.
Men när debatten väl startade så kändes det som om det mesta bara gled ut till inget. Centerpartiet framhöll sin slagkraftiga klimatpolitik, nämligen att subventionera miljöbilar. Här tycker jag det fanns en tydlig öppning för Maria att påpeka att klimatvinsterna av att vår konsumtion av miljöbilar ökar inte kan räknas ut bara genom att räkna på minskad bensinförbrukning utan att man också måste räkna med utsläppen som ges när man producerar bilen. Detta påpekade aldrig Maria. Istället talade hon om hur de rödgröna vill satsa på järnvägarna för att få ner klimatutsläppen. Varje potentiellt inslag av konsumtionskritik i debatten uteblev. Centerpartiet är ju tydliga med att de menar att man ska konsumera sig bort från klimatproblemet, varför tog inte Maria upp problematiken med detta? Den enda rimliga förklaringen jag kan komma på är att man är rädd för att skrämma bort mittenväljare från Socialdemokraterna och att hon därför valde att hålla en låg profil. Även om jag känner mig säker på att Miljöpartiets kärna fortfarande har kvar samma både sunda och konventionsbrytande åsikter sedan tidigare så tycker jag det är sorgligt att man slätat över dessa åsikterna för att passa in. Jag kan förstå varför Birger Schlaug ofta uttrycker sorg över den riktningen som miljöpartiet börjat lägga an till.
Angående de borgliga förresten. Det finns något som den kan ta upp till sin fördel i miljöfrågan. Utsläppen i Sverige har minskat med historiskt mycket under den senaste regeringsperioden. Man kan påpeka det och man gör det också. Man framhåller dock inte hur detta hänger ihop med den minskningen i BNP vi upplevt.
Men när debatten väl startade så kändes det som om det mesta bara gled ut till inget. Centerpartiet framhöll sin slagkraftiga klimatpolitik, nämligen att subventionera miljöbilar. Här tycker jag det fanns en tydlig öppning för Maria att påpeka att klimatvinsterna av att vår konsumtion av miljöbilar ökar inte kan räknas ut bara genom att räkna på minskad bensinförbrukning utan att man också måste räkna med utsläppen som ges när man producerar bilen. Detta påpekade aldrig Maria. Istället talade hon om hur de rödgröna vill satsa på järnvägarna för att få ner klimatutsläppen. Varje potentiellt inslag av konsumtionskritik i debatten uteblev. Centerpartiet är ju tydliga med att de menar att man ska konsumera sig bort från klimatproblemet, varför tog inte Maria upp problematiken med detta? Den enda rimliga förklaringen jag kan komma på är att man är rädd för att skrämma bort mittenväljare från Socialdemokraterna och att hon därför valde att hålla en låg profil. Även om jag känner mig säker på att Miljöpartiets kärna fortfarande har kvar samma både sunda och konventionsbrytande åsikter sedan tidigare så tycker jag det är sorgligt att man slätat över dessa åsikterna för att passa in. Jag kan förstå varför Birger Schlaug ofta uttrycker sorg över den riktningen som miljöpartiet börjat lägga an till.
Angående de borgliga förresten. Det finns något som den kan ta upp till sin fördel i miljöfrågan. Utsläppen i Sverige har minskat med historiskt mycket under den senaste regeringsperioden. Man kan påpeka det och man gör det också. Man framhåller dock inte hur detta hänger ihop med den minskningen i BNP vi upplevt.
söndag 5 september 2010
Opinionsmätningarnas tidevarv
.. kan det verka som om vi befinner oss i nu. Vissa skulle kankse hävda att det är den relativa enigheten partierna i mellan som gör att opinionsmätningarna istället blir ett bekvämt val när man vill ha något att debattera i medierna. Och kanske det ändå känns lite typiskt Svensk att starta en stor debatt om debatten så här inför valet istället för att fokusera på vad valet handlar om i grund och botten. Okej, för att vara rättvis så försöker ju medierna också föra debatter och ge partierna möjligheter att förklara vad det är de önskar göra. Även om man kanske oftare hamnar i diskussioner om hur väljarna kommer reagera på de olika förslagen än i debatter av sakkunniga om vad de olika åtgärderna kan få för konsekvenser.
Sverige är ett litet land, men i likhet med de flesta andra länder så är det också en trögt utvecklande process. Saker som händer idag får konsekvenser långt framåt. Och idag när så mycket händer hela tiden så blir konsekvenserna och den framtiden vi står inför allt svårare att sia om. Men det faktum att det är svårt att säga något om betyder ju inte att man inte borde försöka. Varifrån kan man hitta icke politiker eller icke politiskt färgade människor föra en saklig debatt om vad det försämrade försäkringssystemet kommer innebära för Sverige? Jag är personligen övertygad om att regeringen har tagit många beslut vars konsekvenser vi inte kommer få se resultatet från förrän längre in i framtiden. Och jag är nog enig med Schlaug om att vi i en ännu större grad än för blir motade in i det hamsterhjulet som jobb-konsumtion-tv riskerar vara i mångas vardag.
Sverige är ett litet land, men i likhet med de flesta andra länder så är det också en trögt utvecklande process. Saker som händer idag får konsekvenser långt framåt. Och idag när så mycket händer hela tiden så blir konsekvenserna och den framtiden vi står inför allt svårare att sia om. Men det faktum att det är svårt att säga något om betyder ju inte att man inte borde försöka. Varifrån kan man hitta icke politiker eller icke politiskt färgade människor föra en saklig debatt om vad det försämrade försäkringssystemet kommer innebära för Sverige? Jag är personligen övertygad om att regeringen har tagit många beslut vars konsekvenser vi inte kommer få se resultatet från förrän längre in i framtiden. Och jag är nog enig med Schlaug om att vi i en ännu större grad än för blir motade in i det hamsterhjulet som jobb-konsumtion-tv riskerar vara i mångas vardag.
onsdag 1 september 2010
Centerpartiet
Centerpartiet har gått ner i opinionsmätningarna. Maud Olofsson tror att många väljare kommer mobiliseras fram till valet och jag tror hon har rätt. Man har redan tidigare konstaterat i mätningar att många människor är beredda att stödrösta på ett parti ifall det finns risk för att det ska falla ur riksdagen. Alltså, kanske det fortfarande finns hopp för alliansens gröna röst (även om naturskyddsföreningen menar att Kristdemokraterna är det grönaste partiet i alliansen) i det kommande valet.
Jag tror som sagt inte att centerpartiet kommer åka ur riksdagen, men jag kan dra paralleller till vad som hänt i Norge och undrar ifall inte centerpartiet är på väg in i en långvarig kris. I Norge heter högermiljöpartiet Venstre. Venstre gjorde ett väldigt dåligt val förra valet, att jämföra med ett väldigt bra val i valet tidigare. Varför gick det så dåligt senast då? Jo, för att i senaste valet såg det omöjligt ut att skapa en högerregering utan att även Frp (Fremskrittspartiet) fick vara med och bestämma. Frp är ett popultistiskt parti som spelar lite på samma strängar som SD försöker göra i Sverige. De har dock en bredare politisk agenda och t.ex. menar man att miljöfrågan är rent strunt. Nåväl. Att sammarbeta med Frp var uteslutet för Venstre. Man sa tydligen att det inte skulle gå för sig. Valet tidigare hade många röstat på Venstre i rädsla att de kanske skulle åka ur riksdagen utan sympatiröster. Beskedet att Frp-sammarbete var uteslutet ledde alltså till kraftigt försämrat valresultat. Det Venstre gjorde var att offra sitt valresultat för sin politiks skull. Kanske är det denna saxen som centerpartiet också har satt sig, men där man istället har valt att offra sin politik för sitt valresultats skull. Detta kommer kanske fungera i ett eller två val. Men jag misstänker starkt att folk kommer börja undra vad man egentligen ska ha partiet till i takt med att det blir mer och mer svängande efter vinden.
Jag tror som sagt inte att centerpartiet kommer åka ur riksdagen, men jag kan dra paralleller till vad som hänt i Norge och undrar ifall inte centerpartiet är på väg in i en långvarig kris. I Norge heter högermiljöpartiet Venstre. Venstre gjorde ett väldigt dåligt val förra valet, att jämföra med ett väldigt bra val i valet tidigare. Varför gick det så dåligt senast då? Jo, för att i senaste valet såg det omöjligt ut att skapa en högerregering utan att även Frp (Fremskrittspartiet) fick vara med och bestämma. Frp är ett popultistiskt parti som spelar lite på samma strängar som SD försöker göra i Sverige. De har dock en bredare politisk agenda och t.ex. menar man att miljöfrågan är rent strunt. Nåväl. Att sammarbeta med Frp var uteslutet för Venstre. Man sa tydligen att det inte skulle gå för sig. Valet tidigare hade många röstat på Venstre i rädsla att de kanske skulle åka ur riksdagen utan sympatiröster. Beskedet att Frp-sammarbete var uteslutet ledde alltså till kraftigt försämrat valresultat. Det Venstre gjorde var att offra sitt valresultat för sin politiks skull. Kanske är det denna saxen som centerpartiet också har satt sig, men där man istället har valt att offra sin politik för sitt valresultats skull. Detta kommer kanske fungera i ett eller två val. Men jag misstänker starkt att folk kommer börja undra vad man egentligen ska ha partiet till i takt med att det blir mer och mer svängande efter vinden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)