Lever vi andras drömmar?

På jobbet sa någon att de allra flesta av oss försöker leva drömmar som egentligen inte är våra egna. Kanske är det sant. Han sa att han inte hade haft en aning om vad han ville förrän efter han blivit 30. Eller tja, han uttryckte det mer som att han var en idiot innan han var 30 år. Kanske det ligger något i det, kanske inte. Det är säkert väldigt individuellt. Det får mig att tänka på en "tankar för dagen" som jag hörde på radion. Det var en kvinna som var på ty. Först händer det massa saker som man inte har någon översikt över. Sedan kommer det ett komma. Sedan kommer det ett ty och en förklaring. Vissa av oss är kanske på ty. I väntan på förklaringen. Kanske den inte finns. Om så gör det nog egentligen inte så mycket, det är fint att vara på ty i sig själv.