Äpplen och päron

På DN skriver de om hur de politiska blocken diskuterar äpplen och päron i jobbdebatten. Det får mig att tänka på att det faktiskt finns både äpplen och päron, och varför mer sofistikerade natursamhällen på så många sätt förstått saker bättre än vårt primitiva. Det är nämligen så här att när jag sitter och lyssnar på radion så berättar man om hur Obama tänker reglera finansmarknaden för att förhindra en ny finanskris. Analytikern berättar att banken nog trots allt lyckats urvattna regleringen tillräckligt mycket för att vi ska kunna få en repris. Och då slår det mig att det t.ex. Lehman Brothers levererar är päron, att låna ut pengar, att investera i projekt. Det som en människa gör när hon arbetar i sjukvården är äpplen. Ändå har vi en form av primitivt system där man fritt bytar mellan päron och äpplen. Och därför kan det bli så att när Lehman Brothers är påväg att gå under så nekas plötsligt folk världen runt vård. Inte för att det inte finns några sjuksköterskor som skulle kunna hjälpa dem. Men för att bristen på päron gjort att man är tvungen att dra in på äpplena. Så plötsligt, utan någon egentlig bra anledning, så slutar vi vara det samhället som vi har kapacitet att vara.

Det finns kulturer där man handlat varor i olika sfärer. Du kunde t.ex. byta mat mot mat, men inte mat mot kvinnor. Eller liknande. Med sådana regler så blir samhället som växer fram ett mer de-centraliserat samhälle. Det blir också vara ett mindre känsligt samhälle. Ifall det blir översvämning i skåne skulle inte det automatiskt innebära att det blir brist på mat i hela Sverige.

Och sedan var det dessa finanshajar som tjänar stora pengar och sedan klarar sig undan ansvar och låter samhället ta notan. Tänk ifall de pengarna de tjänade egentligen inte kunde användas till så mycket. De tillhörde liksom fel sfär. Och de som sålde vapen och förde krig? De skulle kunna få tillbaka genom att köpa vapen och bli krigade mot. Tänk vad systemet skulle kunna få samhället att röra sig mot om vi bara gjorde det lite mer sofistikerat.

Kyligt väder

I väst-Norge har kylan kommit. Regnmolnen har skingrat sig för att släppa fram ett soligare men också åtskilligt kallare väder här. För någon dag sedan snöade det utanför fönstret. Samtidigt som solen sken.
Ett av våra starkaste minnesstimuli lär vara doft, och den kalla luften har fört med sig en eller annan doft som osökt får mig att tänka tillbaka till vintern där hemma och att vara liten. Pulka, snöbollar och kalla fötter. Det är uppiggande.

I medierna fortsätter de att prata om finanskrisen. Wall Street hade sin största uppgång i modern historia. Oslo börs klarade tyvärr inte att följa med. Oljan har fallit ner till nära 60 dollar. För vad som nog är ett halvår sedan nu så frågade jag mig vad som gick vinkelrätt mot aktiemarknaden.. jo oljepriset var det den gången. Nu är det priset nere i hälften av vad det tidigare var (om man inte jämkar för att dollarn givetvis blivit mer värd). Synd om de som köpte massor av olja då. Parallellt har man kommit in på slutspurten på valet i USA. Timbuktu berättar att han inspirerats av Obama. Där har vi ju en politiker som pratar som vanligt folk förklarar han. Tack förresten Victor för det underbara Persson-citatet, det är väl tyvärr gågna tider, det att vi har politiker som förstår att ekonomi när man destillerar det till essensen inte är mer än plus och minus.

Det vore fantastiskt om vi bara kunde gått tillbaka till att konsumera det vi behöver. Kanske komma tillbaka till ett tillstånd där människor sammanlagt förbukar mindre än vad jorden klarar av att ge. Det är inte lätt att se varför detta skulle vara svårt, men jag ska försöka sätta fingret på varför detta som verkar så självklart i teorin är helt omöjligt och otänkbart enligt nyliberalerna.
Problemet tror jag är meningen med att investera. Det finns ingen mening att skapa nya företag och därmed skapa flera jobb ifall det inte finns någon plats i marknaden för att sälja mer. Alltså, för att det ska vara lönt att investera de pengarna man har i företag, så krävs det att man räknar med att människor totalt sett kommer konsumera mer i framtiden än vad de gör nu. Detta tror jag är den onda spiralen vi har hamnat i, vilket gör att vårat system är oförenligt med ett hållbart samhälle. I recessionen som kommer, kommer vi kanske få se ett alternativ till vad vi gör nu. Och det kommer nog inte var vackert det heller.

tankar om pengar eller abstrakt substantiv i plural om abstrakt substantiv i plural

Det verkade som om oron i finansmarknaden hade "löst" sig, men det visar sig att kongressen inte bara accepterar vilken lösning som helst. När chefen pratade om att kontokortet skulle sluta fungera blev jag rädd. Nu visar det sig att faran fortfarande finns kvar. I kölvattnet av detta problemet som är lika främmande och abstrakt som när 100 000 människor omkommer i en jordbävning på andra sidan jorden, så har en del intressanta poänger kommit fram. Schlaug får in klimatperspektivet på det hela. Jeffrey Sachs, som jag annars känner som mannen som rotade till Bolivias, Polens och Rysslands ekonomier, säger att han bara behövt en bråkdel för att köra igång sitt jobb för att förhindra svält i Afrika. Pengar som han tydligen menar de rika länderna lovat men sedan aldrig givit.
Det är nog så att man är sig själv närmast och nu när vi inser att fundamentet för vårat egna samhälle håller på att skaka så finns det ingen tid över att tänka på svältande Afrikaner längre. Inte på att livsförutsättningarna på den här planeten håller på att försvinna iheller.

Personligen kan jag inte förstå varför aktiemarknaden är så viktig. Kanske är det så att den inte är det. Att problemet är bankernas likviditet kort och gott. På ett ställe har jag hört att aktiemarknaden är en bra termometer på affärsvärlden. (lustigt hur den nästan alltid refreras till som en person när analytiker pratar, "marknaden har straffat", "marknaden reagerar på". De faktiska människorna är ju lika arbetsföra idag som för fem år sedan. Problemet, som jag förstår det, är att vi hamnat i en situation som inte går att fixa med de reglerna vi har satt för marknaden. Massa pengar har använts utan att någon ägt dem. Nu måste någon betala enligt systemets regler. Ifall man bara skulle återställa systemet, säga att alla som hade krav på pengar fick "nya" pengar, så skulle man tappa förtroende för systemet.
Systemet är ju på ett sätt där väldigt mycket värde flyttas från fattiga länder, till rika länder. Det är ofta de stora företagen som gör förtjänst på denna förflyttningen och i praktiken blir det en förlägning av kolonialismen och slavsamhällena. Vi lever gott på det arbetet som görs av andra människor. Det vänstermänniskor och miljömänniskor ofta utelämnar att förklara är hur mycket våran levnadsstandard skulle sänkas ifall denna formen av slavsystemet slutade vara orättvist. Själv har jag inte en aning, men jag antar att det är väldigt mycket.
En tanke har också kommit kring finansmarknaden. Detta är ju människor som faktiskt inte generar något reellt. Det är som en helt egen fiktiv värld. Ändå kan tjänar de multipelt mycket mer än någon som faktiskt producerar något, månde det vara gräsklippare eller leksaker.

Ett inlägg inlägg om tal

Anställda tar ut sina personliga ägodelar från Lehman Brothers kontor. En anställd berättar att de sitter och röker inne i kontorsbyggnaden, den dystra stämningen präglas av fatalism, det var kul så länge det varade. Ironiskt nog fick VDn över 100 miljoner i bonus förra året. Nu är det konkan efter ca 150 års levnadstid för investmentbanken. Åtta miljarder NOK i värdepapper har "försvunnit" under dagens handel på börsen berättar de i radion. Radioprataren säger att detta är den mest dramatiska ekonomiska krisen på 100 år.. det innefattar alltså 1929. Alan Greenspan låter gammal och trött i radion när han bekräftar att det är allvarligt. Till skillnad från Merrill Lynch så kommer den amerikanska staten antagligen inte gå in och rädda Lehman Brothers.
Banken straffar bankerna skriver man på DN, som om det vore som vilken annan händelse i handeln.

Andra tal är att 460 000 kineser evakueras inför den kommande tyfonen. 800 000 människor på Haiti är i akut nöd efter Ike. I Indien så är nära en miljon människor på flykt efter översvämningar. Så vitt jag kan utläsa är det en annan grupp på 900 000 bangladeshier som är på flykt in i Indien efter översvämningar i bangladesh. Fyra människor har rapporterats döda i Texas efter Ike, men i sammanhanget är det kanske inte så intressant.
Personligen har jag varit i Taizé där man tar emot ett antal tusen personer åt taget och ger dem mat. Där har man bra rutiner och man kan snabbt och lätt fördela maten till besökarna. Tanken på hur man ska dela ut motsvarande mat till en miljon flyktingar är över mitt förstånd.

Runt omkring i världen finns det alltså miljontals klimatflyktingar. Någon som kommer ihåg att det var därför som Al Gore fick fredspriset, just för att man menade att klimatförändringar leder till flyktingar som leder till spänningar som leder till krig. Nu är vi alltså på steg två, flyktingar.
När jag lämnar mitt kontor berättar de på radion att Pakistanska trupper beskutit en Amerikansk attackhelikopter efter att den ignorerat varningsskott och kränkt Pakistans territoriella integritet. Det är onekligen en turbulent tid vi lever i.

Vad är det som rör väldigt mångas ekonomi och är vinkelrätt mot vartannat?

Det är ju aktie-indexarna och oljepriset förstås! Jag och en från kontoret brevid räknade ut att ifall det var fem veckor sedan vi pratade om oljepriset (vilket det ca var) så har vi haft en ungefärlig 10%-ig värdeutveckling av råoljan sedan vi pratade. Med lite snabb huvudräkning konstaterade vi att det innebär mer än en fördubbling av värdet på ett år. Det stämmer ju dessutom ganska bra ihop med den utvecklingen oljepriset har haft räknat de senaste fem åren (inte helt, men ifall den har gått från 30 dollar fatet till 140 behöver man inte vara ett geni för att se att en förtjänst har kunnat göras). Nu gäller det bara att hitta hur man kan spekulera direkt i oljan (för det är ju inte oljebolagen man vill stödja, bara oljepriset).
För faktum är ju att det är bara där jag ser den möjliga minskningen i koldioxidutsläpp. Det blir som ett win-win bet. Ifall inte oljepriset går upp kommer inte vi minska vår konsumption. Ifall inte vi minskar vår konsumption kommer inte koldioxidutsläppen minska och slutligen ifall inte koldioxidutsläppen minskar så finns det inte mycket nytta kvar med att ha pengar.
Är det så att man allt för länge har tänkt att man måste göra det som är omoraliskt och dåligt för samhället olagligt, när man borde ha tänkt att man skulle gjort det ekonomiskt oförsvarbart istället?

En känd Norsk företagsman uttalade sig i morse på politiskt kvarter att oljepriset borde dubblas i pris ifall vi ska ha någon chans och han sa att det var politikernas ansvar att se till att det gjorde det. En Frp-man påpekade syrligt senare under dagen att samma affärsman satsat mångmiljon-belop på förnyelsebar energi, så han kunde kanske inte ses som helt neutral i frågan. Dock var det en uppiggande nyhet att lyssna på på morgonen. Även ifall klimatförändringarna onekligen kommer till att/håller på att slå hårdast mot de fattiga så verkar fler och fler mångmiljonärer se vulgariteten i dagens konsumptionssamhälle och dessutom aktivera sig själva för att göra en förändring (ett annat exempel är ägaren av norska dagens näringsliv som finansiera långa artiklar om klimatförändringarna).

Vid sidan av de ekonomiska detaljerna är det inte mycket spännande som händer. Några kompisar plannerade att åka till kristianssand för att gå på djurparken, men den resan är numera klassad som helt död. Det var lite synd, själv minns jag ju när vi åkte till poetry slam i Alvesta. Satte upp tält och lagade mat ute i skogen. Det var tider det.