För de flesta är ovanstående bara en expeditmöbel uppmonterad och sedemera nermonterad. För mig är det dock, när man tar alla minnen knutna till denna möbel i beaktning, en stark symbol för en början och ett slut på en vistelse. Det är konstigt att tänka på att den möbel som jag en gång i tiden spenderade så mycket möda på att få upp nu har blivit nermonterad, och att den med största sannolikhet också så kommer förbli.
Och hur det går med den nya ventilationen? Det går, fast långsammare än planerat. Ifall inte de två kvarstående hålen blir gjorda imorgon vet jag inte riktigt vad som händer.. men de två som har blivit gjorda ser väldigt fina ut, och luften har faktiskt blivit märkbart lättare här inne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar