Ibland kan man undra ifall historien avser att bara gå runt, runt, runt. Enligt min historieförståelse så skapades det år 2008 en så kallad "credit crunch". Problemet var att vissa banker gett lån till människor som inte borde få det och sedan sålt dessa lån vidare som små finansiella paket. Dessa paket spreds sedan över bankvärlden och allt var frid och fröjd. Tills man insåg att paketen inte var någonting värda. Problemet då var att flera banker inser att de plötsligt inte har så mycket tillgångar som de trodde och pga detta riskerar gå omkull. Eftersom bankerna förstår att deras syskon kan vara påväg att gå omkull (ifall de verkligen är det eller inte är dolt i ett moln av kreativ bokföring) så är det ingen bank som vill låna ut till någon annan bank. Detta leder till att de bankerna som legat i riskzonen verkligen tryckts ut i konkurs.
Eftersom detta skulle kunna leda till att våra kreditkort skulle slutat fungera så kom politikerna på att så kan man inte ha det. I USA skapade de något som kallades TARP "Troubled Assets Relief Program". Bankvärlden klarade sig vidare och cheferna fortsatta att checka in feta bonusar. Problemet var löst.. trodde man. Problemet var att för rädda bankerna så försatte sig flera stater i besvärliga ekonomiska situationer. Speciellt i EU har vi ju sett hur land efter land fått problem med stora statsskulder. Sättet man löste detta på var att säga "Nu har vi hjälp bankerna, nu är det dags att de hjälper oss lite". Politikerna gjorde en del trixande och överenskommelser och kom fram till att bankerna skulle låna ut pengar till de olika staterna. Men pengarna verkar inte ha hjälpt och de stater som tidigare satt i en besvärlig situation verkar ha hamnat i en ännu värre situation nu. De lån som har getts till dessa stater ser ut att kunna bli värdelösa. Och detta.. leder till att bankerna som gett lånen plötsligt börjar få de svårt med finanserna, vilket leder till att deras kollegor (de andra bankerna) känner sig osäkra kring att låna ut pengar till dem. Tillbaka till ruta ett? Och vad säger IMF? "Ni måste låna ut mer pengar till bankerna". Alltså, man verkar gå in i en trängre och trängre spiral. Och man fortsätter framåt tillsammans för att paraphrasera ett partis kampanjbudskap utan självironi eller förståelse om vart man är påväg.
"Pengar kan inte skapas eller förstöras utan endast omvandlas". Förlåt, det stämmer inte helt, det ska vara energi som det gäller. Pengar kan, genom fraction reserve banking faktiskt både skapas och förstöras. Men man kan ju fråga sig vart dessa pengar tagit vägen i det cirkulära spelet där banker lånat till stater som lånat till banker osv. Ifall man tar räntan och aktieutdelningar med i beräkningarna misstänker jag att det är aktionärerna eller "kapitalet" som vunnit något i hela denna cirkusen, och det är skattebetalarna som helhet som har förlorat. För Grekland har ju trots allt betalat sin ockerränta till de som har lånat pengar till dem. Någon myntade en gång uttrycket att man socialiserade riskerna men privatiserade vinsterna. Vad slutresultatet blir återstår att se, fortsättning följer.
1 kommentar:
Jag kommer att tänka på Einsteins kloka ord:
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka."
Skicka en kommentar