Kristen asketism

God jul alla läsare. I julklapp detta året fick jag en bok som handlar om kristet motstånd. Den är skriven av en teolog som är specialiserad på politisk teologi och den tidiga kristna kyrkan. Även om jag inte har kommit så långt i boken känner jag mig manad att publicera en passage som jobbar med att finna kärnan i det kristna motståndet. Följande citat är taget ur boken:

"Detta är innebörden i ordet "frihet" i det liberal-kapitalistiska systemet: du har rätt att välja mellan olika sätt att njuta, genom mat, sex, "idéer", självförverkligande och så vidare. Men du har ingen rätt att ifrågasätta detta grundläggande krav: njut! Njutningen är den hållhake som systemet - världen - har på oss. En central del av ett kristet motstånd i dag har alltså att göra med att ta kontroll över våra njutningar. Här är et dock viktigt att var tydlig på en punkt. Kristen asketism handlar inte, och har aldrig handlat, om att avsäga sig all njutning i livet. Tvärtom finns det gott om exempel på asketer som sannerligen njuter av livet och kämpar med att lyckas beskriva intensiteten i dessa njutningar. Problemet är när njutningen, eller snarare strävan efter njutningen, får en form som världen kan använda för att styra oss. Det är inte så svårt att se vilka njutningar man bör vara varsam med: alla njutningar som är lätta att paketera som produkter är suspekta. Vidare sådant som vi inte förväntas njuta av för dess egen skull utan för den sttus, glamour eller självsäkerhet som njutningen kan förväntas ge oss problematisk. Alla fall där vi betalar för till exempel de bilder marknadsföringen vill att vi ska associera med ett visst produktnamn är uttryck för den kontroll dessa är krafter utövar över oss."

De tankar som presenteras här tycker jag är intressanta. De påminner mig om en taoistisk utsaga som säger att även motståndet till ett system ofta fungerar som en integrerad del i systemet. Slutsatsen av detta är att enda sättet att kunna förändra på stora system är att inte fastna i de reglerna som systemet sätter upp. Att bryta sig ur logiken till ett system är ofta svårt, speciellt när alla människor omkring oss lever och verkar efter detta systemets regler. För att ta ett exempel så skulle många kunna mena att det att säga upp sitt jobb, sälja sin lägenhet och iväg för att studera en språkkurs är ren galenskap. Den vore mycket mer logiskt att ta de pengarna man tjänat på den sålda lägenheten och investera dem på nytt i en ny lägenhet. Eller att försöka hitta ett nytt jobb nu medan man fortfarande är färsk på arbetsmarknaden. Dessa är de förväntade vägarna och de följer en stringens och logik. Men för den som klarar av att skapa ett litet utrymme för sig själv och krypa ut lite till sidan av det samhälle vi lever i kan fort märka de enorma paradoxerna vi lever under i vårt samhälle. Samtidigt som de vi älskar som allra mest är vår egna barn och barnbarn så fortsätter vi trots bättre vetande med en konsumtion vi vet kommer underminera deras framtidsmöjligheter. I USA dras saker till sin spets när någon sprejar medmänniskor med pepparsprej för att komma först in på thanksgiving rean, men även i Norge eller Sverige där oss inget saknas finner man människor som väljer att använda sina pengar till att köpa en porsche eller ferrari istället för att försöka göra något för de som behöver, "eftersom han alltid önskat sig en". Vi ser ju alla galenskapen i att en väska ska kosta tio tusentals kronor, likväl är det många som köper än, och ännu fler som försöker hitta en billig kopia så att det kan se ut som om man äger en. I tillägg så skulle ju vårat land kunna vara världsbäst på att hjälpa andra eftersom vi i stort har klarat att lösa våra egna problem. Ändå är vi världsbäst på att sälja vapen per invånare räknat. På något plan tror jag de flesta av oss förstår det absurda i den vardag vi ständigt vandrar i, likväl väljer vi den varje dag.