lördag 16 oktober 2010

Jorden skall gråta

Idag var jag på Studia, som är en studentbokhandel här i Bergen. De hade rea på alla möjliga slags studieböcker och för människor som mig, som är fascinerade i samhällskunskap i alla dess möjliga färger, så var det lite som julafton. För sådana som mig som har en alldeles för liten lägenhet för alldeles för mycket saker var det kanske också lite farligt. När jag var där inne så började de stänga av en bokhylla i ena hörnet. De sa till en tjej att rean på just de böckerna skulle ta slut nu. Jag som hade sett en bok om indianer som verkade spännande där borta gick genast bort och norpade åt mig den innan de var färdiga. När vi begav oss därifrån så hade jag köpt Jorden skal gråte och What is democracy? N hade fått med sig en bok om litteraturvetenskap på franska. Allt kostade tillsammans dryga 130 kr.

Jag läser med nyfikenhet och entusiasm i Jorden skal gråte. Att läsa om indianerna är som att läsa om sig själv och om vår civilisation. För att förstå något är det nämligen ibland nödvändigt att få se ett alternativ, eller något som är annorlunda. Som om vår kultur inte kan förklaras i termen som har skapats inuti den själv. Den kan bara förklaras utifrån ett språkbruk där den inte är en självklarhet.

Jag börjar klättra mig förbi de första 50 sidorna och bland de intressanta saker jag har läst är hur den judisk-kristna kulturen till skillnad från många andra har ett linjärt tidsbegrepp. Det linjära tidsbegreppet är nödvändigt eftersom Jesus begick det ultimata offret en gång och att vi alla rör oss i en linje mot domedagen och sedan himmelriket. Vi har en tendens att tänka på en konstant utveckling som vi ständigt rör oss i. Från den förfärliga dåtiden som vi alla har turen att ha skonats från mot den ljusa framtiden vi alla hjälper till att bygga mot. Indianerna tänkte inte på det sättet. För dem var tiden inte linjär utan cirkulär. Händelser var inte intressant utifrån när de hände utan utifrån varför de hände. Medan vi alltid tänker i orsak-verkan sammanhang så är det ett nästan okänt begrepp hos indianerna. I den cirkulära tiden förklaras händelser genom komplicerade samband inte utifrån ett tidsbegrepp.

Där står också hur indianerna präglades av en tanke att de olika stammarna alla bar på olika sanningar som berättade för just dem hur de skulle leva sina liv. Detta skiljer sig från den europeiska kulturen som tror på en allmängiltig sanning. Det frustrerade missionärerna att komma till detta landet där vildarna inte kunde förstå att just deras sanning var den enda riktiga. För indianerna kunde det ju nämligen vara sant för missionärerna men det behövde inte betyda att sanningen hade någon relevans för indianerna.

Inga kommentarer: