Ibland är politiken svår att förstå. Hur tänker man när man önskar att införa ett "krislån" till Grekland samtidigt som man inte önskar att de ska få administrera det själva och att pengarna ska vara låsta till att..betala av lån. Ett lån för att betala tillbaka lån i ett land som verkar vara på fritt fall. Demokratins vagga är det visst någon som kallat det. När egenbestämmandet försvinner, var blir då den demokrati vi dör nere i Afghanistan och Irak för att införa av. Och vem är det som får pengarna som Grekland får "låna" ? Fordringshavarna. Vilka är dem? Banker från Frankrike etc. ? Vem är det som får betala? Antagligen de olika staterna och i förlängningen alltså de olika staternas befolkningar. Är detta en lustig konstruktion där stater på nytt finansiera bankerna som de gjorde en gång tidigare för att senare hamna i konkurs. Kan vårt pengasystem användas så att något skapas av inget. Om det är möjligt.. kan man då lita till pengasystemet. Om det är möjligt, varför har inte alla viktiga människor där nere i EU lyckats än? Och varför borde man jobba till man är 75 när det redan är så många som är arbetslösa. Och hur blev det detsamma att arbeta och att vara fri. Hur kan partiet för individens frihet göra allt för att sätta honom allt längre och längre tid vid arbetsbänken. Och vad behöver vi barn till? Är de egentligen inte bara obekväma omständigheter? Var blev meningen av. Och vad betyder egentligen alla de orden som används idag? Fråga någon som vet bättre än jag.
8 kommentarer:
När pensionsåldern sänktes från 67 till 65 så räknade politikerna med att folk skulle leva i snitt 15 år efter pension. Detta ansåg man sig ha råd med. Sverige hade 7 miljoner invånare.
Nu är vi fler, lever längre och trenden tycks inte mattas av. Dessutom så står pensionerna för nästan 1/4 av stadsbudgeten, som du själv visat. Jag har för mig att jag läst i SvD för inte så länge sen att det saknas 100 biljarder dollar i världen för att täcka utlovade pensionslöften som stater har gjort till sina medborgare. En betydligt större kris än den eurokris vi upplever just nu.
Notera också hur debatten har varit efter Reinfeldt föreslog att 75 KANSKE vore en bra idé. Det har anmärkts på att inte alla orkar jobba så länge, att folk sliter ut sig på jobbet osv osv. Inte att det är demografiskt inkorrekt att höja pensionsåldern. Ingen har angripit själva slutsatsen, vilket hade varit lätta politiska poäng att kamma hem, för att inte tala om opinionsstöd. Det svårt att dra ngt annat än slutsatsen att det råder politisk konsensus om att pensionsålder måste höjas, även om 75 kanske inte är en siffra som alla vill skriva under.
Men ifall det nu är så himla mycket att göra varför är så många ungdomar arbetslösa? Och varför kallar man det att vara fri att arbeta?
Hade man frågat någon för 80 år sedan hade de sagt att vi var helt tossiga om vi pratade om att vi ständigt måste skapa mer jobb. På den tiden så handlade effektiviseringen inte om att höja fler digitala datasiffror på en server utan istället om att ge utrymme för människor att inte behöva arbeta så mycket.
Jag tvivlar på att tillväxt inte var något som de kände till för 80 år sedan. Även de måste ha insett att om man blir fler personer i ett land så måste man skapa fler jobb.
Effektivisering handlar om att utnyttja de resurser man har på bästa möjliga sätt, vilket är bra, då vi inte är oändligt med resurser på den här jorden. PSS har vi ändligt antal människor i arbetsförålder, som vi måste hushålla med. Det finns ingen poäng i att ha 10 personer som tillverkar en produkt X, när man bara behöver 2 personer (effektivisering genom bättre tillverkningstekniker, industrirobotar som tar över de tyngsta lyften, etc etc). Konstnaden för dessa extra 8 personer måste ju täckas någonstans, dvs en dyrare produkt eller subventioner från staten. Varför ska någon betala extra för detta när man kan få en likvärdig produkt för mindre?
Faktum är att vi arbetar mindre än vad man gjorde för 80 år sedan då vi har lagstadgad 40 timmars arbetsvecka.
Att ungdomar är arbetslösa beror på en total avsaknad av arbetsmarknadspolitik från regeringens sida. Det verkar även finnas en del strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden, om man ska tro politiska ledarskribenter från både höger och vänster.
"Effektivisering handlar om att utnyttja de resurser man har på bästa möjliga sätt, vilket är bra, då vi inte är oändligt med resurser på den här jorden. ".
Fråga 1: Hur många IPhone 1 tror du såldes? Hur mycket avfall tror du detta har genererat? Hur många tror du fortfarande används?
Fråga 2: Tror du att Apple har exponentiell tillväxt på det de säljer precis som nationer har på sina ekonomier? Om jag, visste du att man inom varje fördubblingsperiod förbrukar mer resurser än man gjort i samtliga tidigare? http://youtu.be/F-QA2rkpBSY.
Fråga 3: Om vår tillväxt ökar med en större faktor än världsbefolkning. Ökar isåfall resursförbruket per person a) linjärt b) förblir lika stort c) exponentiellt?
Fråga 4: Varför är de länderna med störst BNP längst ute på följande graf: http://en.wikipedia.org/wiki/Ecological_Debt_Day ?
Fråga 5: Det är väl inget i dagens system som förhindrar ungdomar från att skaffa jobb.. vad är det strukturella systemet?
Fråga 6: Norge har som nation större BNP än Sverige, vilket nästan ger dubbel BNP per kapita. Betyder detta att människor här är: a) linjärt mer lyckliga i sina liv b) exponentiellt mer lyckliga c) varken lyckligare eller mindre lyckliga?
Fråga 7: Norge har påtagligt större BNP än Sverige. Är Norge som nation nöjda med sin välfärdsnivå?
Fråga 8: Är Norge som nation effektivare på att ta vara på sin miljö?
Jag måste säga att jag är ganska perplex att du ställer de här frågorna till mig, då de flesta förutsätter detaljerade sakkunskaper som varken du eller jag kan förväntas besitta.
Dock kan jag ge ett hyggligt svar på fråga 5: Samma mekanism som gör att folk tar mjölk som står ganska långt in i kyldisken. Varför betala samma pris för ngt med kortare datum (den som står närmast hyllkanten) än att få bättre hållbarhet genom att gräva lite? Som det ser ut nu på vår arbetsmarknad så får man för nästan samma pris en oerfaren ungdom, som man får en person med god yrkeserfarenhet och dessutom har goda vitsord. Det finns socioekonomiska fördelar med en sammantryckt lönebildning, men hög ungdomsarbetslöshet är en av dess baksidorna. Vi civilingenjörer har inte samma problem, då man förväntas gå in för nästan samma lön som en industriarbetare och sedan utvecklas lönen radikalt allt efter ökat ansvar och erfarenhet. Lönebildningen för civilingenjörer är väldigt bred.
Jag förstår av dina frågor att du har en effektiviseringskritisk och tillväxtkritisk grundhållning. Låt mig dock uppmärksamma dig om att inte ens Karl Marx var emot tillväxt, automatisering, eller effektivisering. Tvärt om, står man i vägen för utvecklingen så kommer de jobb man "räddat" att inte stå sig i konkurrensen mot de företag/fabriker som gjort nämnda förändringar, och företaget/fabriken kommer att tvingas att läggas ned. Dessutom så får en kompetent och skicklig arbetare bättre betalt än en okvalificerad dito.
"Jag måste säga att jag är ganska perplex att du ställer de här frågorna till mig, då de flesta förutsätter detaljerade sakkunskaper som varken du eller jag kan förväntas besitta."
Detta håller jag inte med om.
Fråga 1 är en fråga om vad du tror? Om jag ställer om frågan till "Hur många mobiltelefoner som används idag tror du är äldre än 10 år gamla?". Så känns det högst rimligt att säga nära på 0 %. Frågan är tänkt att påvisa att vi idag har ett stort slöseri.
Fråga 2 kan lätt besvaras om du kollar på omsättningen till Apple. Även om denna inte går att få tag på (vet inte), så är det rimligt att anta att företagets omsättning på hårdvaru-delen har ökat exponentiellt eftersom företaget har ökat i värde i ett samhälle där ekonomin förövrigt har ökat exponentiellt.
Fråga 3 borde du definitivt kunna svara på som civilingenjör. Tittade du förresten på videon?
Fråga 4 är högst relevant. Kommer du inte på ett bra svar på detta så måste du erkänna att god "ekonomisk" standard idag är direkt kopplad till större miljöförstöring.
Fråga 6 får du helt enkelt använda dig av personliga observationer. Jag som har bott i Norge ett tag nu skulle säga "antingen eller". Folk har en tendens att faktiskt klaga aningen mer här dock.
Fråga 7 Från personliga observationer - nej, de är mindre nöjda.
Fråga 8 Vet inte om du kan hitta någon studie på detta.. Men Arbeiderpartiets praktiska linje har än så länge varit "drill, drill, drill".
Visste förresten inte att du hade blivit relativist Victor ;).
" Låt mig dock uppmärksamma dig om att inte ens Karl Marx var emot tillväxt"
Jag baserar ingen av min argumentation här på Marx. Kommunistregimerna var förövrigt väldigt miljöförtärande. Och sedan så har argumentet "alla andra tycker så, därför är det rätt" ingen större attraktionskraft. Tycker bättre om när ståndpunkter kan underbyggas av faktiska varanden eller hållbara argument.
Sedan får jag komma med ett erkännande, frågorna är egentligen retoriska och tänkta att visa på att tillväxt inte automatiskt leder till utveckling, effektivisering och en gladare befolkning. Tillväxt, menar jag, har inget egenvärde utan är endast nyttigt om det genererar något bra.
Jag har grunnat ett par dagar vad jag ska svara dig, Johan. Och det jag kommit fram till är att jag, olikt dig, inte vill basera mina åsikter helt på spekulationer. För det är vad jag anser att dina spekulativa frågor vill syfta till, som du också erkänner.
Jag håller med dig om att tillväxt blott har ett instrumentellt värde, men trots det ett väldigt stort värde. Se bara på PIIGS-länderna. Utan någon egentlig tillväxt så har de svårt att mäkta med sina gigantiska skuldberg, och allmänheten tvinga till stora och betydande uppoffringar i sin levnadsstandard - för att uttrycka det milt. Vi får inte glömma att huvudparten av vår tillväxt inte kommer från produktionsökning utan från lån som lånas vidare.
Det är givetvis upp till dig och det måste jag bara respektera. Jag vet ju att du är smart Victor så jag kan tycka att det är synd att du inte mer utmanar dina egna tankar om världen (för sådana vill jag mena att vi alla har) och söker empiriska bevis för att sådant du håller för sant stämmer (och för att det inte stämmer).
Ja, PIIGS länderna ja. Grekland upplevde efter vad jag hört på radion större tillväxt än någonsin innan dess att krisen slog till. Likväl verkar man inte varit så väl rustad (framtiden får visa vad som händer). Samtliga av PIIGS länderna har väl egentligen styrts efter samma ideologi som länder i väst flest gör. En god tillväxt varje år. Irland ändrade ju t.ex. sin skattelagstiftning för att locka till sig utländska företag och på så sätt bli kallat för en "tiger" ekonomi. Jag ska inte lura dig till att spekulera därför ställer jag här en fråga till mig själv (att försöka svara på den är ju nämligen att spekulera) varför är vi annorlunda mot dem?
Skicka en kommentar