Ifall det är någon som vill läsa mer om den stackars katten så finns nu artikeln om det hela här. Katten ser ut som om den knappt vet vad som hänt, men Daniel (5) är åtminstone nöjd.
För någon vecka sedan berättade en kollega att han två gånger om året får en tidning med essensen av periodens klimatartiklar hemskickad till sig. Norges del i IPCC, Cicero, erbjuder nämligen ett gratis utskick av en destilerad klimatmediaström. Någon tidning har jag inte fått än, men idag fick jag ett första mail ifrån gruppen där man refererar till en rad klimatartiklar som publicerats i Norsk media på sistone.
Efter att bara ha ögnat igenom texten har jag bland annat plockat upp att våra klimatansträgningar har till viss del bidragit till en ökad temperatur. Det är eftersom vi inte längre släpper ut så stor mängd aerosoler nu som förr så har mängden solljusets som reflekteras av dessa minskat. En skrämmande slutsats man drar är att effekterna från växthuseffekten till viss del har dolt sig bakom det ljuset som dessutom reflekterats bort av våra utsläpp, med slutsatsen att vi ligger dåligt till.
På tal om växthuseffekt så kommer jag resa ner till Rom om en dryg vecka. Inte med tåg som man kanske kunnat tro utan faktiskt med flygplan. Jag skäms över att behöva erkänna det, men det ändrar inte min övertygelse om att den stora mängd resande vi gör på långa sträckor inte är hållbar.
I morgonbladet läste jag ett brev skrivet från en läkare (Marianne Mjaaland) till en forskare (Willy Pedersen) om abortfrågan. Läkaren hade som ung pläderat för fria aborträttigheter och vilat sin övertygelse och retorik på jämnlikhet. Hur kan staten gå in och bestämma över den enkla människan i en fråga som till så stor del drabbar denne människas liv?
Men hon hade med tiden tappat lite av sitt sting. Retoriken kunde hon, men hon kunde inte längre hitta sin övertygelse. Som läkare hade hon jobbat med abort. Och borttagandet av foster som hon kallade det i brist för att kunna hitta bra ord var något långt mer dramatiskt en vad debatten i tidningarna kan måla upp. Kvinnorna blev ofta långt mycket mer ledsna än vad de hade väntat sig. Hon har skrivit en bok om saken.
Forskaren hade i en forskningsartikel visat korrelation mellan missbruk, depressioner och abort. Vilket håll ett sådant samband går åt är ju inte lätt att bevisa, men han hade kommit sig att intressera sig för abortfrågan. Det var svårt att hitta information, svårt att hitta statistik. Med ett grundval på 1000 personer kunde han se att 460 aborter hade gjorts. Eftersom en person kan göra abort flera gånger kom han fram till en siffra runt 35%. 35% av Norges kvinnor. Tänk på det. Han hade konstaterat att inget bra språkbruk fanns för att diskutera det här med abort. Att det är ett väldigt känsligt ämne, som kanske hade tjänat på att bli mer medvetandegjort i samhället.
Jag skrev tidigare om myten att Guillanis nollvision hade varit miraklet som fick bukt på New Yorks kriminalitet. Vad som till stor del löste ungdomkriminaliteten var faktiskt just abort. Det står att läsa i Freakonomics av ekonomen Steven Levitt.
2 kommentarer:
Abort åt alla! Ropen skalla! Barn lever bokstavligen på föräldrarnas goda vilja och deras förmåga att ta hand om dem. Från befrukningen tills de slutar gymnasiet (ibland lite mer). Det är en ganska lång period och det är självklart att föräldrar ska kunna få ångra sig på ett väldigt tidigt stadium (säg fram till någongång mellan vecka 18 och 21?) Och då det är ur kvinnan fostret/spädbarnen ska suga näring ur, är det väl klart att hon ska tyngre vikt i frågan om sin egen kropp.
Att jämställa abort med dödsstraff är absurt på många sätt, framför allt om man resonerar moraliskt. Dels för att det rör sig om foster som ännu inte blivit "människor". (De liknar mer fiskar och kycklingar å sånt än människor ett ganska bra tag) Dels för att vi mer än gärna äter grisar som bevisligen besitter intelligens och känslomässig förmåga jämställt med ett treårigt barn. Men visst, grisar saknar ju totalt potentialen att bli vuxna och kännande människor.
Om man är mot abort bör man följdaktligen också vara emot följande:
* Kött
* Dödsstraff (om nu livet är så heligt varför avrätta?)
Men man bör nog vara för:
* Kinesisk familjeplanering
* Omfattande föräldrartrygghet från samhällets sida (väldigt bra barnhem, den socialdemokratiska föräldrarförsäkring, ekonomiska styrmedel för att föda oönskade barn)
* Mer delat ansvar i föräldrarförsäkringen (Om kvinnan nu inte orkar/vill ta hand om barnet, ska då inte fadern träda fram eller iaf avlasta henne?)
Dessa är sällan argument som man hör från abortmotståndare.
Pro-life är en lika galen etikett som Death tax (arvsskatten).
Vecka 18-21 är inte så tidigt som det låter när man väl är där. Det är nog svårt att döda något som man känner rör på sig i en.
Jag är för fri abort, men tror att man måste arbeta på bred front med kvinnans fri- och rättigheter, speciellt medicinskt, för att lösa problemen i stort.
Både preventivmedel, stödet till föräldrar och hur kvinnor bemöts kring aborten kan förbättras tror jag.
Skicka en kommentar