Mitt Bergen

Min utsikt.

Så sent som idag fick jag beskedet från Veritas. Dessvärre har jag inte kommit vidare till andra intervjun. De övervägde att de tagit in så många direkt från Universitetet nu och att de kände att de behövde väga upp med lite mer människor med arbetslivserfarenhet. Eftersom de skulle höra av sig i början av veckan kommer avslaget inte som en överraskning. Lite tråkigt är det eftersom jag fick ännu mer lust att arbeta där efter jag varit på intervjun än innan. Nu återgår mitt hopp återigen till EON och deras arbete. De skulle höra av sig om ett intressant företag som hade ett projekt om att simulera aktiekurser i fredags. Det hela blev dock lite försenat, så senaste nytt är att de kommer höra av sig i början av nästa vecka.


Om jag säger att 'Gullet kom hem' så är det nog inte en enda person i Bergen som inte skulle vetat vad jag pratade om. Det hela avgjordes tidigare i veckan när Peter Ijeh storspelade för Stavanger Vikings som därmed lyckades slå tidigare tabelltvåan Stabäk. Äntligen kom guldet hem.
Vad som är lite tråkigt är att Norrmännen verkar vara snäppet sämre än oss Svenskar på att hantera alkohol, och centrum blev ganska rörigt. Man ska fira guldet med stor-skärm nere på festplassen.

Jag har hittat min strategi för att leva billigt i Norge.. handla second hand! som Fretex anställd har jag 50% rabatt på kläder, och 20% på övriga saker. Detta innebär att jag, ifall jag tar mig tid att leta efter de fina sakerna, kan hitta helt ok prylar för en väldigt billig peng. Inte belastar jag miljön något nämnvärt heller. Ner med överkonsumption, heja second hand handel! Jag har äntligen fått tag på en träningsdress som inte är XXL vilket innebär att jag nu också kan gå ut och springa i detta norska klimatet. Svenska böcker har jag också lyckats få tag på. Det är inte direkt någon rykande åtgång på sådana här i Norge, så jag får dem för 4 NOK stycket. Ifall Håkan Nesser sedan är en bra författare får tiden utröna. För tillfället läser jag Jurassic Park (igen) efter att ha hittat den på engelsk pocket avdelningen. Detta innebär en kortare paus i den intressanta men inte så hemskt roliga the god delusion.

Angående the god delusion så har han en del goda poänger. Ofta känns det som uppräkningar av saker den arroganta kristna högern i USA företagit sig, och hur diskriminerad man blir som ateist i USA. Visste ni t.ex. att 95% kan tänka sig att rösta på en president kandidat trotts att denna är kristen, medan endast 45% kan tänka sig rösta på en ateist. Detta är färra än vad som kan tänka sig rösta på t.ex. en homosexuell, en jude eller en kvinna. Ateisterna är enligt denna undersökningen den mest förtryckta gruppen ifall de ska ställa upp som presidentkandidat.
Men angående de goda poängerna, han påpekar att många 'Creationists' försöker motbevisa evolutionsteorin genom att peka på små ännu ouppklarade designpunkter hos djur. Han säger dock att ifall man fäller evolutionsteorin på detta sätter så kommer man dessutom fälla intelligent design samtidigt. Han menar också att gud är inlagd som en lösning till vad som ses som en oändlig regression (problemet - hur uppstod livet?) dock menar han att gud i sig själv startar ett ännu svårare problem, nämligen hur uppstod gud, som ju i rättvisans namn måste vara mer komplicerad än vad vi människor är. Han har fått mig att hålla med om att kristen argumenations i skapelsefrågan ofta kan vara trångsynt och ogenomtänkt. Han har dock inte fått mig till att bli ateist än.

När jag var i Japan var det en stor dag för mig när jag fick mitt visum och därmed också möjlighet att skaffa t.ex. bibliotekskort. Det var inte en lika stor upplevelse för mig denna gången, men nu har jag äntligen fått ett norskt personnummer, vilket kommer underlätta saker på vissa punkter. T.ex. har det ledet till att jag kunnat skaffa bankkonto. Jag får också överväga ifall jag ska skaffa mig ett mobiltelefonabonnemang nu, något som inte var möjligt tidigare.

Livet här rullar i övrigt på som vanligt. ibland följer jag med Nathalie på hennes föreläsningar, vilket måste ses som någon form av höjdpunkt i vardagen. De pratar om modernismen, avantgardismen och liknande ting. Det är fascinerande att höra om vad olika teoretiker menat och tänkt. Ofta håller jag med dem allihopa i det de säger, även ifall de motsäger varandra. Senast pratade föreläsaren om Theodor W. Adorno och lite om Georg Lukács och deras ny-, samt orthodox marxistiska läror. Innan det har de pratat om Berthol Brecht, Gertrude Stein och då Shjklovskij så klart. Det är kul att kunna få sig en bild av personerna bakom de här namnen som man kanske känner igen men inte kan placera.

Med ambitionen att bli kulturell har jag skickat efter ett abonemang på Morgenbladet. Man kunde få 6 veckor gratis som ett specialerbjudande under BIFF. Det är en tidning som kommer varje fredag, och som försöker tränga lite djupare in i nyheterna som varit under veckan. De har bla en sida där man kan läsa om vad som dominerat medierna i olika andra länder. Jag hade hoppats på att få tidningen i Fredags, men min ansökan hade väl inte kommit in, så jag får hålla till godo till nästa fredag.

Jag sjunger för livet

Det mest spännande under veckan som gått var min anställningsintevju. Den var egentligen inte fråga om att få eller inte få jobbet utan bara ifall man vidare till andra gallringen. Det var uppfriskande att vara på intervju hos veritas, och jag fick ett väldigt samlat och professionellt bemötande. En liten gnutta stolthet över min yrkeskår kände jag när jag såg dessa välklädda människor berätta om sitt företag. Den första intervjun är lite mer informell, mest så att de potentiella arbetsgivarna ska få en känsla för personen. Detta passade mig bra eftersom jag inte hade någon erfarenhet alls av anställningsintervjuer sedan tidigare.
Hur gick det då för mig? Jag vet faktiskt inte. Det kändes som om det gick ganska bra, men vissa frågor, som t.ex. hur länge jag tänker stanna i Bergen känns det som om jag kunde svarat lite smidigare på. Använt mig av lite mindre tvivel och lite mer vita tänder. De kommer höra av sig i början av den här veckan om ifall det blir någon andra intervju eller inte och jag håller tummarna för att få komma på intervju igen. Ifall man lyckats komma in på andra intervjun får man göra ett personlighetstest. Förra gången jag gjorde det på internet fick jag 9 på introvert och 1 på extrovert, så lite nervös blir man ju klart. Men obehagligheter som testet är inget jag tänker låta komma ivägen för mig.. Veritas verkade vara en väldigt trevlig arbetsplats.

Jag blev väldigt positivt överraskad över responsen jag fick förra gången av framför allt dig Victor, där det som du själv påpekade blev nästan som en sub-blog att läsa. Jag har inte kommit längre i uppklarandet för vad som är avgjort och vad som inte är avgjort.. men jag misstänker att Dawkins till viss grad kommer ta upp det. Han har förresten redan presenterat det ontologiska gudsbeviset som säger att:
"det är möjligt att tänka sig en fullkomlig varelse. Vi kan kalla den gud. Ifall denna varelse inte finns är den inte fullkomlig, vilket är en motsägelse. Därför finns gud". Detta 'besviset' sägs komma från en psalm skriven på 1000-talet och har tydligen blivit hett debatterat i omgångar sedan dess.

För att kunna kalla mig själv objektiv har jag börjat läsa Richard Dawkins 'The god delusion'. Helt objektiv kommer jag ju klart aldrig bli, men jag försöker åtminstone se flera olika perspektiv på samma sak. Jag läser den med en viss skepsis. På baksidan av boken står det att Dawkins har klassats till en av världens top tre intellektuella, så det är inte vilken dununge som helst som skrivit boken. Av de första tre kapitlena att döma dock, så ligger han desto sämre till i toplistan över världens ödmjukaste människor. Mitt intryck är att Dawkins namn själv använts ofta i debatten om guds existens, och just därför är det kanske svårt för honom att skriva en helt objektiv och saklig text. Ofta känns det som en fråga att försvara det egna egot snarare än motbevisa guds existens.

Som ny intressant fråga kan konstateras att de konservativa i USA inte alls är glada över att Nobells fredspris har gått till Al Gore och IPCC-forskarna, och journalister runt om i USA har tydligen skrivit en rad syrliga kommentarer till det hela. Någon menade att Bin Laden borde få dela på priset eftersom han nog också hade samma miljömässiga betänkligheter när han flög två
jetplan in i world trade center. Tydligen så lär de konservativa inte ens ha gratulerat sin landsman för priset.
Jag tycker frågan är intressant, för då många av oss säkert är eniga om att miljöfrågan är viktig och att USA om några borde ha en känga för hur lite de gör, så är frågan om det är rätt att ge just fredspriset med endast medventandegörande av miljöhot som grund. Att säga att Gore är den enda som kämpat för miljön är ju inte heller riktigt rätt. Vad med Ralph Nader och de gröna. Kanske är det så att vad vi gör alltid kommer visas i ljuset av hur kända vi är.

Under veckan som gått har jag och Nathalie haft Nathalies mamma, Cecilia, på besök. Nu har vi äntligen tagit del av den omtalade högkulturen på ett sätt som är oss helt omöjligt när vi måste betala för allt själva. Först så var vi och såg på operan Carmen. Tidigare i sommar så såg jag ju Carmen i musikalform i malmö på utomhusteatern, men operan måste jag säga var strået vassare, även om den internationella ensemble som utgjorde skådelspelarna inte direkt imponerade så sägs Bergens symfoniorkester vara den finaste i Norge, och rekvesitan som användes höll toppklass.
Därefter var vi på BIFF (Bergens Internationella Film Festival) och såg Stilla ljus. Filmen som var 2 timmar och 7 minuter lång var vacker. dessvärre måste jag erkänna att jag nickade till minst en gång under dess gång. Mängden repliker i filmen motsvar nog ungefär mängden i ett enkelt simpsonsavsnitt.
Jag har inte heller ätit så gott som jag gjort under den här veckan, sedan jag kom till Bergen. De fina resturangbesöken användes effektivt för att fylla på i matförådet, när man i vanliga fall inte får så mycket mat i sig.

Den som har koll på fotboll vet kanske att Brann hade ett gyllene läge att avgöra tippeligaen nu i Lördags. Något som fick de stolta bergenserna att dra ut i mängder på stan. Tyvärr innebar det ju en del drickande av öl, skadegörelse etc., men att vara nere på stan med alla dessa rödklädda människor var ganska mysigt. Tyvärr förlorade de matchen, så firandet av ligaguldet får vänta ett tag till (här säljer man redan guld-öl och guld-pizza.

Den skånska lokalpatriotismen återfinns tydligt i Bergen, och trotts att det är europas regnigaste stad så har jag kommit att gilla den. Jag känner mig som huvudpersonen i 1984 som i slutet säger att han kommit att älska storebror. Jag känner mig stolt över Brann trotts att jag inte sett en enda fotbollsmatch här (och kanske aldrig kommer se någon heller).

För första gången som jag kan minnas sedan jag kom hit så har jag träffat en annan svensk. Det hände idag på jobbet i Fretex. Hon hade flyttat hit 1967 pga hennes blivande man. Lustigt nog kändes det som om vi hade ett gemensamt band bara pga vi båda var svenskar. Egentligen så pratade hon ju mest Norska (jag hade inte gissat att hon var svensk om hon inte sagt det). Men detta till trotts, och trotts att norsk och svensk kultur är i det närmaste identisk så tog vi tillfället i akt att vara lite Sverige nostalgiska. Hon tipsade mig om den svenska föreningen som ska finnas här i Bergen. När det nu var så mysigt att träffa en vänlig svensk så kommer jag kanske dra mig dit någon gång i framtiden. På schemat ser jag dock bara arbete framför mig fram till helgen.

Panpizza och evolutionsteori

Utan att man riktigt kan sätta fingret på det, är man helt plötsligt uppe i ett stort virvarv av saker som måste göras på ena eller andra hållet. Sedan sist har jag varit på besök och skrivit upp mig hos EON. Innan ni säger något, så ska ni veta att det inte är ett energisällskap som vi pratar om utan en rekryteringsbyrå. Med garantier som att vara ute och aktivt presentera mig för företag kunde jag känna mig lugn. Nu kunde jag fokusera på viktigare saker.. som hmm, tja.
Hur som helst ringde Fretex upp mig i tisdags, vilket innebar en första möjlighet att faktiskt tjäna lite pengar på norsk mark (till skillnad från att spendera, något som jag vid det här laget blivit ganska duktig på). Jag åkte ut till Fretex samma dag och innan jag visste av det så hade jag fått en anställning. Eller ordet anställning är kanske att ta i, snarare ett extra jobb där jag kan fördriva tiden när jag inte är på arbetsintevju. Det är jag, personalchefen, Elisabet och en rad utbrända som blivit skickade till Fretex för att komma in i arbetslivet på nytt. Fretex är ganska roligt. Jag står i kassan och ler stort mot alla som kommer förbi. Ibland får man placera böcker i bokstavsordning ute vid bokavdelningen, eller det bästa av allt så får man packa upp alla spännande nya saker som ska prissättas och sedan sättas ut i butiken. Ni anar inte vad mycket fint man får se där..
Trotts att lönen är låg med norska mått mätt, så håller den sig ganska bra om man jämför med vad jag tjänade i Sverige. 107 NOK/timmen får jag här, vilket blir ca 130 SEK.

Efter Fretex-anställningen så har tiden bara runnit bort för mig. Jag har arbetat från tisdag till och med lördag. Söndag gick ut på att försöka lära mig om den norska oljeindustrin, och plötsligt är jag här. Måndag. Idag har jag varit ledig för att förbereda mig lite inför min jobbintervju. Jupp, jag ska på en sådan. Det Norske Veritas heter företaget, vilket är lite lustigt eftersom det är ett företag som bla bestämmer ifall up-stream företag ska, eller inte ska, få borra på olika ställen.
Jag har läst en del om dem, och deras projekt och för mig verkar det väldigt intressant.
Eftersom detta blir min andra anställningsintervju (Fretex var min första) så är jag givetvis lite nervös.

I övrigt har jag upptäckt fröjden med hemlagad pan-pizza, och den helt nya matlagningsdimensionen man kan nå genom att använda färsk chilipeppar och oliver. Tack och lov för de exotiska importbutikerna. Ifall Nathalie har sitt signum i mycket vitlök så har jag hittat min i chilipepparen.

Jag har fått tag på en bok också, "det är typiskt norskt att vara Gro". Utan att ha hunnit börja läsa i den så verkar den ganska rolig. Påminn mig om den nästa gång vi träffas Victor.

Också en liten sanning som inte alls har med Norge att göra, men som jag läste om tidigare idag..

I mediaflödet har jag snappat upp att Björklund ska bli ännu hårdare mot friskolorna för att skydda barnen mot "dessa fundamentalister". Det är tydligen ett omdiskuterat ämne, för på DNs hemsida (där jag läste det) fanns det åtta sidor upp och ner med kommentarer om det hela och hela 23 bloggar fanns det som refererat till artikeln. På en av dem hittade jag en debatt evolutionsteorin, som är intressant i sammanhanget för att det nu är förbjudet att lära ut den kristna versionen om intelligent design i friskolor. Det var just livets uppkomst jag tänkte skriva ett litet anspråkslöst ord om.
Bloggen innehöll en ganska hetsk debatt med kristna som menade att evolutionsteorin inte är bevisad och sekulära som menade motsatsen.
Det var ingen som refererade till några artiklar eller direkta bevis för att de hade rätt, så jag beslöt mig för att försöka kolla hur det låg till själv. Genom att googla på "Darwin evolution proof" fick jag dessvärre bara upp sidor om böcker som säger sig bevisat att teorin inte stämmer. Jag vände mig till Wikipedia istället för att få ordning på vad som är sant, och vad som inte är det, i dagens debatt. Att säga att jag fick något svar ens där vore att ljuga. Men jag hittade så mycket som att det idag inte finns någon bevisad sanning om livets uppkomst. Där finns en rad olika teorier som folk arbetar med att bevisa. Alla teorier utgår från en gemensam grund som utvecklades av Aleksandr Oparin, så att säga att forskarna är helt oeniga är kanske att ta i, men nu vet ni iaf att ingen absolut sanning finns om livets uppkomst.

Den flitige ingenjören

Klipp dig och skaffa ett jobb är ju det man brukar säga, och det är också det jag gjort. Eller åtminstone klippt mig. Att vara arbetssökande är intressant på sådant sätt att det både är spännande och frustrerande på samma gång. Samtidigt som man ibland uppfylls av känslan att man kan bli vad som helst, världen är öppen för en och det är upp till en själv att välja så finns också känslan av att 40% av alla jobb ges genom vänner och bekanta. Ska man in till intervju får man minsann slita.

Sedan förra gången jag skrev har jag flyttat ut ur Nathalies korridorsrum och in i mitt egna lilla skyffe. Jag tittade runt en del innan jag bestämde mig för det här stället som ligger ganska långt utanför staden (men ganska nära Nathalie). Ska man bo centralt i Bergen får man räkna med att A) betala en orimlig mängd pengar i hyra eller B) bo i ett förfallet studentkollektiv inklämt bland flera studentkollektiv. Den visning jag var på inne i stan var ögonöppnande i vad som kan hända med fin fastighet när den överlåts helt i studenters händer. Där jag nu istället hittade en bostad är det en hyresvärd som driver upp saker och ting. Egentligen har vi sju rum och bara ett kylskåp, så viss problematik finns här ju onekligen, men rummen är nyrenoverade och värden väldigt trevlig. Dessutom har man en fruktansvärt fin utsikt ner över solheim och landås (bilden överst). Jag har märkt en viss prisfixering hos mig själv och avstår därför medvetet från att berätta vad hyran är, men jag kan avslöja att jag fått ett nog så bra incitament till att hitta jobb.

Så var det ju just jobben också. Här om dagen hade de Karrieredagen vilket är Bergens motsvarighet till Lunds arkad, och där fick jag chans att träffa många olika företag. Jag har lärt mig nu att det är lönlöst att säga att man är utbildad teknisk fysiker och att man istället ska säga att man är civilingenjör. Så fort man sagt just det magiska ordet så blir man som oftast varmt välkomnad. Men vill man ha jobb, så får man ju ändå gå genom företagets hemsida. Jag ska inte säga att det går snabbt, men mitt CV sprider sig sakt ut bland Bergens företag. Än så länge är det ingen som har hört av sig, fast kanske man får räkna med en vecka eller tvås väntan innan man får respons. Imorgon ska jag till EON, vilket inte har något med sydkraft att göra utan istället står för Engineers of Norway. En handläggare ska gå igenom mina karriärsmöjligheter med mig över en kaffe och i samband med karriärsdagen gjorde de ett gott om än streber-relaterat intryck på mig.

Vid sidan av arbetssökandet som tar upp större delen av min tid har jag hunnit med lite kultur också. Igår såg jag trädgården, vilket är en inspirerande slovakisk film som man trodde skulle bli startskottet för hela den slovakiska filmindustrin. Så blev det inte kan man krasst konstatera i efterhand, men det är den klart bästa filmen jag har sett detta året. För att återgå till tidigare nämnda formalismen så var det en högst underliggörande film med plats för både Benedict, Rousseau och Wittgenstein.

Iom mitt nya rum har jag äntligen fått användning av mina Bilema-planscher vilka jag nu faktiskt är riktigt nöjd med och ångrar bara att jag inte köpte fler när jag ändå hade chansen. På lördag kommer förhoppningsvis jag och Nathalie att åka till Ikea i Åsane och då hoppas jag få de sista pusselbitarna i mitt nya hem på plats.