De taoistiska principerna

Det kan mycket väl vara så att jag själv har uppfunnit den. Jag brukar iaf säga att det finns en taoistisk princip som säger att i det att något dåligt händer så kommer också något bra göra det. eller vice versa. Som med de allra flesta påstådda mönster så hittar jag ständigt bevis som stödjer min teori, allt man behöver göra är att leta lite.

Efter min stora framgång med plastmedvetande och återvinning på jobbet så har jag fallit hän för en förkylning. För två dagar sedan var det ganska illa. Då kämpade jag mig genom regnet i Bergen (regn, regn, ständigt detta regn) för att ta mig till jobbet. Plikttrogen som man är så var det ju vissa saker jag var tvungen att veta för att kunna arbeta hemifrån. Väl framme var man ett lagom mysigt slemmonster. Eller tja, egentligen var det inte SÅ illa. Jag menar, jag klarade att tänka klart och egentligen var det ingen fara för att jag skulle svimma på cykeln heller.

Likväl. Jag bestämde mig för att vara hemma igår för att försöka bli helt frisk. Jag känner mig inte bekväm i att går runt och vara paracetjunkie. N har tagit hand om mig likt en ängel och faktum är att jag har haft nästan oförskammat kul när man betänker att jag varit både sjuk och jobbat hemifrån. Jag har blivit bjuden på både bullar, glass med chokladsås och sandwich. Tricket ligger i att lägga sig i kast med ett lagom allvarligt ansikte och krasst säga "jeg er syk".

Uppigningskakor och plast

I helgen satte N igång med storbak. Inte nog med bröddeg till fyra stora fylliga bröd, hon hittade också tid till att testa ett kak-recept från Jamie Olivers kokbok. Det var någon form av appelsin- och polentakex. Receptet sa att ingredienserna skulle ge 25 kaker. Vi fick 50. Receptet sa att de skulle vara i ugnen i sex minuter, vi hade i dem tolv. Något som var lite speciellt med receptet var att man inte skulle riva appelsinskalet utan bara hacka det. För de som har sett "greatest hits of Anna Anka" så påminde scenen när vi smakade på kakorna lite om när Anna Anka i slutet av klippet äter brosk. Mig och N emellan så var de egentligen inga höjdare, men när man först lagt både ingredienser och tid på att baka dem, så är det ju bra ifall de kommer till användning. Pga den märkliga (oväntade) effekten av hårda appelsinbitar i kakan så kom vi fram till att kakorna var bra för att piggas upp.
N skrev en lapp där det stod att det var uppiggningskex och jag tog med dem till jobbet i morse. Den fina lappen med en blomma på blev nog mer som en varning än en invit till att äta dem. Liväl, åtminstone två sa med genomsnittlig entusiasm att de var goda. Över hälften står dock kvar på bordet till imorgon.

Jobbet idag har annars varit något av ett genombrott när det gäller miljön. Genom ett personligt initiativ så har vårt kontorskomplex nu också fått plastsortering. Vårt kontor i sig själv förbrukar iofs väldigt lite plast, men lite tillfredsställande kommer det bli att lägga det onödiga palsthöljet till mina te-påsar i plaståtervinning.
Något som kanske också kommer ge en liten extra tjuts på plastsortering var att de enorma sopöarna i stilla havet kom upp som ett tema på lunchen. Mina kära kollegor trodde att jag bara diktade upp allting, så när jag sedan efter lunchen kunde visa en sida som refererade till nyheten så blev det ett vördnadsfult insupande om nyhetens vikt.

Möte i Sameiet

Idag var det dags för möte i mitt borättslag igen. Eftersom jag är ordförande så skulle mötet vara hemma hos mig. Mötet har dock visat sig att bli en ganska ensam tillställning. En person hade helt glömt det. Hon kunde inte komma. När inte hon kunde komma så ville inte de på andra våningen heller komma. Och de på fjärde? Idag visade det sig att de var sjuka i influensan.
Ett ensamt möte kan man säga. Kanske det är logiskt när det egentligen bara är jag som bor permanent i byggnaden. Tidigare var vi ju åtminstone två, men nu ska fjärde våningen hyra också hyra ut lägenheten. Det hela påminner mig om när jag jobbade i Malmö och man bestämde sig att omorganisera så att programmerarna arbetade i olika lag. Stor omstrukturering. Jag hamnade dock i ett eget lag. The one man team. Och där fick jag inte ens vara ledare.

Man kan ju alltid se möjligheterna i alla situationer. Eftersom jag är ensam beboare och ordförande i borättslaget så finns det ju möjlighet att genomföra diverse miljöförslag här. T.ex. kan man ju byta alla lampor till diodlampor istället. Ifall någon har fler förslag på bra miljötilltag man kan ta för det gemensamma utrymmena i ett fyrvåningshus så är det bara att säga till.

We like eco

Jag har på senare tiden sällat mig till den klassen människor som storhandlar saker på rea. När det för ett halvår sedan t.ex. var ebjudande på frusna bär så var jag och N där två dagar i rad och handlade en oförskammad mängd bär. Så många att vi fortfarande är självförsörjande.
Denna helgen var det ett annat erbjudande som hägrade, men ett med nästa samma dignitet. Ekologiska varor.
Upp på cykeln satte vi oss och trampade iväg mot ICA supermarket. Ut på den stora vägen, trotsande det evigt fortsättande regnet så trampade vi oss sakta frammåt. Priset gjorde resan väl värd besväret. I det närmaste en månads oberoende av de flesta former av ekologiska icke-färskvaror man kan tänkas behöva.

Annars är det japansk internetradio som är inne nuförtiden. Först hittade jag areaarea som hade mycket bra musik. efter några dagar så upptäckte jag dock att det var samma låtar som spelades varje dag - och antagligen också vid samma tidpunkt. Vid klockan nio spelar de en japansk version av Stings I'm an alien.. något det nog kommer dröja innan jag tröttnar på.

The Swedish South

När B. satt vid sitt skrivbord på jobbet och lyssnade på mina skånska "rök'n'roll"-hits så var det något över hela scenen som påminde mig om Japan. B är det nyaste tillskottet på vårat jobb, han kommer från USA och förstår inte Svenska.. än mindre skånska.
Den roligaste låten (även om den bara fick en stjärna i betyg) var änglahund.. Ni vet, "Kan man ta hunden med sig in i himlen?". Jag tror att B. missförstod texten lite, den påminde det honom väldigt mycket om sentimental amerikansk country. Denna hunden som är så fantastisk. När han förstod att Änglahund verkligen betydde Angel dog så blev det ännu roligare.

Jag gillar B., han är ganska häftig.
Han har en ovana att svära. Och det är anmärkningsvärt lätt för honom att ta till ordet hata. Likväl. Han är uppfriskande på det sättet som Amerikaner gärna kan vara. De har ju ofta en förmåga att kunna uttrycka sin mening, i tillfällen där vi skandinaver kanske inte skulle orkat eller vågat försöka.

Samhället påväg över ända

I Norge har det varit val. För de av oss som naturligt dras till bilden av vår värld som orättvis. Som menar att det faktum att gapet mellan rika och fattiga ökar i nästan samtliga av världens länder (läste att det faktiskt minskat i Brasilien) är ett tecken, inte på att alla människor har lika möjlighet, men att människors möjlighet mångt om mycket avgörs av deras pengar. För de av oss. mig. Var det i någon mening de "goda" som vann. Tillsammans med England lär Norge vara det enda landet i Europa som har vänsterregering för tillfället. Goda nyheter kan man tycka..
Men inte enligt mig.
De som egentligen vann i detta valet var Frp och Ap (motsvarande Sverigedemokraterna light och socialdemokraterna). Det var de två partierna som hade sämst miljöpolitik. Ap lär inte ha berört miljöfrågan i sitt partiprogram, Frp är fortfarande svävande på om det ens finns någon miljöfråga. Valets förlorare var V och Sv. V är något så unikt som ett högerparti som vill föra en offensiv miljöpolitik. Sv är något mellan vänsterpartiet och miljöpartiet. Alltså, de med den mest offensiva miljöagendan var de som gick tillbaka.

I Sverige berättar man att moderaterna genomför sina planerade skattesänkningar till de som har arbete. I norsk press talar man om det som en skattesänkning på tio miljarder, i svensk press talar Rheinfeldt om det som att de som har arbete ska få 200 kr extra. Då är det alltså lätt för människor att räkna ut ifall de är vinnare eller förlorare på skattesänkningen. Ifall de får mindre än 1000 kr per person i familjen i året så är de förlorare. Annars är de vinnare. Hoppet är att man ska få fler arbeten i Sverige. Mer pengar till folket betyder ju mer konsumption, vilket betyder fler jobb.

Själv undrar jag när man kommer ställa sig frågan. Vilket jobb är viktigt att de görs. Behöver vi verkligen att människor ska arbeta bara för sakens skull. Finns det saker i samhället som verkligen skulle behöva göras? Isåfall, varför finns det samtidigt så många som inte gör något. Som går arbetslösa?

Finanskrisen förutspåddes förändra vårat medvetande, förutspåddes skapa opinion för att ändra ett marknadsbaserat system med problem i. I verkligheten verkar krisen bara ha gjort människor mer rädda för att stå upp för det som man tror på. Vi är glada för att vi har jobb, för vi förstår vilken tragedi det är att inte har det.

Jeg er ikke sint

N visade mig några guldkorn på youtube..







Så mamma och pappa, angående Nya Zeeland, jeg er ikke sint..