"Jag är marxist"

Och då var det alltså sagt. Dalai Lama  är hellre socialist än kapitalist. Och han menar att marxismen är den bäst moraliskt grundade ekonomiska teorin. Det tyckte ju som tidigare nämnt även de tidiga kristna som antagligen hade fokus på annat än det rent materiella på den tiden.

Fast att Dalai Lama säger att han är marxist (inte leninist är han noga med att påpeka), föds nog mer av att han får frågan än för att han brinner för ekonomisk teori. Han skrattar så som man kan kosta på sig när man är äldre, när man förstått förgängligheten av sitt egna liv och även accepterat den. Jag vet hur jag ska använda de pengarna jag har i fickan säger han. Men jag har ingen aningen om hur man får tag på dem. Och varför skulle han veta det? Han aspirerar ju inte på att bli president eller statsminister (misstänker att han hade stoppat Sveriges vapenexport om han varit ledare här), han är bara en andlig ledare. Hans domän är inte de digitala siffrorna på bankernas dataservrar utan istället människans moral i det dagliga livet.

Haidt, som vi såg även i mitt förra inlägg, inflikar att han som psykolog kan berätta att ett samhälle inrättat efter "till varje människa efter behov, från varje människa efter förmåga" är dömt att misslyckas. Det gör människor lata och leder till kollaps. Det ironiska är ju att vi idag står i mitten av ett korthus som håller på att rasa samman. Det rika Europa. Det förmögna USA. Aldrig har vi kunnat producera så mycket som vi kan idag. Likväl så är det något som vibrerar i marken. Att vi aldrig varit "bättre" till trots, är måhända hela systemet byggt på sand? Klyftorna ökar kontinuerligt. Barnfattigdomen ökar. Ungdomarna har inga jobb. Fast samhället går snart mot ljusning, man har konstaterat att vårt problem är att inkomstskillnaderna är för små. Genom att sänka minsta lönerna för ungdomar så kommer vi snart se ett samhälle där klyftorna minskar. Logiskt nog. Som om politik alltid var logiskt.

När Lama frågas att välja mellan kapitalism och socialism så menar jag att han ställs en väldigt typisk västerländsk fråga. I våra analytiska sinnen är detta de två ideologierna som finns. Inget annat. På ett sätt kan vi ju vara lite nöjda med oss själva, för vi vet ju redan att kapitalismen vann. Det hade ju förresten redan Darwin förutsett för länge sedan. Hur skulle Lama kunna svara något annat än kapitalism? Hade jag varit Lama (vilket jag ju inte är) hade jag inte svarat alls. Vad han än svarar så kommer människors fördomar tillskriva hans svar implikationer långt utöver det han egentligen menar. Att gå in i debatten på våra premisser är att stänga sig in i en endimensionell värld där det bästa vi kan få är ett system som driver rovdrift på naturen för att förse oss med elektronik och plastleksaker som vi slänger efter två tre år och som i slutändan hamnar på en soptipp där gifter långsamt droppas ut i naturen. Ett system som sannolikt skulle kollapsa tidigare om det inte vore för den enorma reklamindustrin som egentligen mest är riggad för att göra oss mindre nöjda med det vi har. Det är ett system där vi slåss mot varandra, som överlever tack vare den rovdrift av resurser vi fortfarande kan föra. När överflödet ej längre finns, vad händer då? Redan nu så håller EU och USA på att dra Kina inför WTO, för att Kina vill minska exporten av vissa metaller som är viktiga i elektroniktillverkning. Kina menar att de behöver materialen själva. Nu vill man tvinga någon att sälja något han inte vill sälja.

Det är som barnen i Danielssons Sopor insiktsfullt säger: "Vad ska ni ha oss till? Jo, vi ska ta hand om alla sopor och betala tillbaka alla lånade pengar som ni lånar så att ni kan leva alldeles för flott". Och mest av allt bryr vi oss om våra barn.

Om religion och samhälle

Jag blev tillfrågad vad jag trodde om ovanstående klipp och kom fram till att jag nog lättare kunde skapa ett nytt inlägg om det än skriva en kommentar, då kan man ju läsa det i full bredd ju.

I klippet så talar en Jonathan Haidt, som är professor i psykologi vid Virginias universitet i USA om en mänsklig önskan av själv-trancendens. Han talar dels om varför han menar att denna önskan finns, och resonerar sedan att den faktiskt kan ses som en naturlig del av evolutionen. Med detta ramverk som han skapat kan man sedan åter titta på religion i samhället och tänka att den kanske trots allt har en naturlig evolutionär roll hos oss.

Först vill jag säga att jag tror det är svårt för vem som helst att presentera en genomgripande (som jag önskar att ordet profound fanns på svenska) idé på loppet av bara 20 minuter och det är naturligt att man måste göra en del förenklingar för att helt enkelt kunna pressa ihop idéerna på en kort tidsrymd. Sedan vill jag säga, efter att ha läst en del av kommentarerna och sett klippet, att jag misstänker mig inte fullt tillhöra målgruppen för det föredraget som har givits. Vissa människor har reagerat starkt på enkla inslag i klippet och någon gjorde ett utlägg om att detta bara var ett dumt försök på att argumentera mot "the selfish gene" och att föredragshållaren borde läsa boken igen. Själv klarade jag inte alls av att läsa in denna "skarpa" kritiken mot varken sekularism eller Dawkins i föredraget, fast jag har möjligen inte följt med i hela den globala debatten.

Så vad tror jag om idéerna som presenteras? Det beror lite på i vilken kontext jag väljer att se dem. Vissa saker som han presenterade gillar jag. Jag gillar tanken på att se vårt sinne som rum där det plötsligt kan öppna sig en dörr som man inte tidigare såg. I föredraget leder dörren uppåt, själv tänker jag att de nog kan leda lite vart som helst, men själva liknelsen fungerar bra för mig med mina erfarenheter så här långt av livet. Andra idéer som presenterades i föredraget hade jag lite svårare med. Föredraget är ett sätt att få religion att gå ihop med evolutionen och som Haidt själv säger en bit in så är den stora frågan han som vetenskapsman ställer sig "är religion en naturlig del av evolutionen, eller ett fel?". Jag förstår och respekterar att det är just den frågan man som vetenskapsman måste ställa sig, likväl gillar jag personligen inte frågan eftersom jag upplever att den förminskar rörelsefriheten när man filosoferar kring ämnet.

Om man skulle kort sammanfatta vad jag tänker om föredraget så gillar jag idén och slutsatsen att "no man is an island", fast jag har likväl lite svårt med de resonemang som användes för att komma fram till det hela.

Om jag ser det från en personlig kontext så sympatiserar jag starkt med liknelsen med den gömda dörren. I litteraturen talar man ibland om konstnärer som personen som klarar av att visa oss mer av verkligheten genom att se detaljer som inte vi ser och sedan frambringa dem för oss. Jag tror världen är full av saker vi inte ser och jag tror det sättet vi beter oss på och det som händer oss kan antingen hjälpa oss att se nya detaljer eller få oss att se färre. Jag tror inte där måste finnas en faktisk strävan efter att hitta de dolda dörrarna, utan jag tror det är sådant som livet helt enkelt för med sig ibland.. och ibland inte. I Kyoto så finns en känd stenträdgård, i trädgården finns det en mer sten än vad man från varje vinkel kan se. Den som är upplyst sägs kunna upptäcka detta, för de ser utan fördomar, utan förenklande.

Utifrån en kontext där man ser till vad Tolstoj skrev så kan man konstatera att Haidt och Tolstoj båda konstaterat att krig är ständiga konflikter där båda ser sig själv som den goda sidan, mot den onda. Denna godtycklighet för vad som är gott och ont är ett av de logiska resonemang Tolstoj använder för icke-våld. Man kan också konstatera att medan Haidt i sin presentation beskriver en form av självändamål för gruppen att kämpa för gruppens heliga symboler så talar Tolstoj endast om en trancendens som går bortom den egna gruppen, religionen, hudfärgen osv. (Även om jag inte tror att Tolstoj såg trancendensen som ett självändamål såsom det antyds kunna vara i föredraget).

Utifrån ett Darwinistiskt perspektiv så tycker jag att de idéer som han presenterar håller vatten, men ifall det jag önskat mig var en presentation som talar om en mänsklig naturlig strävan efter sanning eller spirituella värden så är det ju något som aldrig kan ges mig. När presentationen tar utgångspunkt i survival of the fittest, så måste även religionen sammanfattas som en mänsklig överlevnadsmekanism som fungerar bäst i konkurrens med andra. Ifall man tänker efter vad han säger så beskriver han faktiskt religionen som ett bra fungerande koncept just för att den måste kämpa mot andra idéer. I det att endast en idé finns kvar, eller i det vi alla ser oss som del av samma grupp, när vi förlorar vår egna identitet helt, total trancendens,  så uppstår ju direkt "free loader" dilemmat som är dömt att omvandla ett samhälle till egoistiskt. Problemet har i någon mening flyttats till en ny nivå, på gruppnivå, men eftersom tankesättet är det samma så har det inte försvunnit. Själv menar jag att människan i grunden inte är egoistisk, utan snarare att den bilden av oss själva vi har där vi menar att vi skulle vara själviska har uppkommit från ett behov av att beskriva vår samhällsutveckling som naturlig och därför också korrekt.

Tolstoj del 5, om Gandhi och icke-våld

Från wikipedia kan man läsa följande om boken "The Kingdom of God is Withing You":

Mohandas Gandhi wrote in his autobiography The Story of My Experiments with Truth (Part II, Chapter 15) that this book "overwhelmed" him and "left an abiding impression." Gandhi listed Tolstoy's book, as well as John Ruskin's Unto This Last and the poet Shrimad Rajchandra (Raychandbhai), as the three most important modern influences in his life.^[2] Reading this book opened up the mind of the world-famous Tolstoy to Gandhi, who was still a young protester living in South Africa at the time.

In 1908 Tolstoy wrote, and Gandhi read, A Letter to a Hindu,^[3] which outlines the notion that only by using love as a weapon through passive resistance could the native Indian people overthrow the colonial British Empire. This idea ultimately came to fruition through Gandhi's organization of nationwide non-violent strikes and protests during the years circa 1918-1947. In 1909, Gandhi wrote to Tolstoy seeking advice and permission to republish A Letter to a Hindu in his native language, Gujarati. Tolstoy responded and the two continued a correspondence until Tolstoy's death in 1910. The letters concern practical and theological applications of non-violence, as well as Gandhi's wishes for Tolstoy's health. Tolstoy's last letter was to Mohandas Gandhi.^[4]

Many consider The Kingdom of God is Within You to be a key text for Tolstoyan, Christian anarchist, and nonviolent resistance movements worldwide.^[5]

Således så hade Tolstojs verk trots allt en reell verkan i världen, även om det till synes inte fullt lyckades slå rot i det Ryssland eller Europa som texten först riktades mot.

Tolstoj del 4, om ondska och våld

Thus matters went on for eighteen centuries, and at last arrived at their present condition, which is, that no man can dispute the fact that an infallible definition of evil will never be made. We have reached the point when men have ceased not only to believe in the possibility of finding a universal definition which all men will admit, but they have even ceased to believe in the necessity of such a definition. We have reached the point when men in authority no longer seek to prove that that which they consider evil is evil, but candidly acknowledge that they consider that to be evil which does not please them, and those who are subject to authority obey, not because they believe that the definitions of evil made by authority are just, but only because they have no power to resist. The annexation of Nice to France, Lorraine to Germany, the Czechs to Austria, the partition of Poland, the subjection of Ireland and India to the English rule, the waging of war against China, the slaughter of Africans, the expulsion of the Chinese, the persecution of the jews in Russia, or the derivation of profits by landowners from land which they do not cultivate, and by capitalists from the results of labour performed by others - none of all this is done because it is virtuous or because it will benefit mankind and is essentially opposed to evil, but because those who hold authority will have it so. The result at the present time is this: certain men use violence, no longer in the name of resistance to evil, but from caprice or because it is for their advantage, while certain other men submit to violence, not because they believe, like those of former ages, that violence is used to defend them from evil, but simply because they cannot escape it.

- Tolstoj, The Kingdom of God is Within You

Önskan av en begreppsapparat

Det blev tillsist så att jag blev sittande lyssnandes till "Människor och tro" på P1 om "Sekularismen i vår tid". Jag tycker att sekularism är intressant eftersom jag menar att det har en möjlighet att bygga upp en begreppsapparat för att förstå vår egna samtid. För medan vi gillar att definiera saker som "Islam", "Muslimer", "Amerikanska Kristna" och saker över lag som vi inte är, så menar jag att vi varit sämre som samhälle med att skapa en förståelse och en ordentlig apparat för att förstå det vi istället faktiskt är och det vi står för. Visst finns det både många program och böcker som gräver i ämnet, t.ex. Landet Brunsås eller mycket av det som Fredrik Lindström skapat. Men även om programmen ofta kan hitta små märkliga idévurpur i hur vi för våra liv så ger de fortfarande ingen bra begreppsapparat för att förstå skillnaden mellan oss och andra. Eller likheten för den delen. Jag blev dessvärre besviken efter att ha lyssnat på programmet. Sekularismen förklaras mer utifrån vad det inte är än vad den är. En bra och viktig distinktion görs dock, nämligen den mellan vad det innebär att vara en sekulär individ, eller att leva i ett sekulärt samhälle jämfört med det att ha en sekulär stat. USA är ju ett bra exempel på där man grundlagsenligt har en sekulär stat, samtidigt som samhället i stort, speciellt i det tysta USA, inte är sekulärt.

Men går då skiljelinjen mellan ett sekulärt eller ett icke sekulärt samhälle mellan ett förnuftstroende svenskt samhälle och ett starkt religionspräglat samhälle i mitten av USA? Nej skulle jag vilja säga. Dock tycker jag det är tråkigt att jag inte hittat någon debatt fri från direkta värderingar i ämnet som kunde ha skapat en fungerande begreppsapparat att diskutera frågan genom.

De Goda

We're there because the fact of the matter is that part of the world controls the world supply of oil, and whoever controls the supply of oil, especially if it were a man like Saddam Hussein, with a large army and sophisticated weapons, would have a stranglehold on the American economy and on - indeed on the world economy. 

Secretary of Defense Dich Cheney, 1990 

To initiate a war of aggression, therefore, is not only an international crime; it is the supreme international crime, differing only from other war crimes in that it contains within itself the accumulated evil of the whole.

Judge Robert H. Jackson, Nuremberg War Crimes Tribunal, 1946

I don't care what the international lawyers say, we are going to kick some ass.

George W. Bush, September 11, 2001 

Sverige är ju inte de enda som på olika sätt samarbetar wahabisterna i Saudiarabien. I boken "The Road to 9/11" så gör Peter Dale Scott ett gediget arbete för att kartlägga de händelser som föranledde 11 September. Något annat intressant som framkommer i boken framkommer vid en diskussion kring två bombdåd som begick i Italien, en vid Milans Piazza Fontana, 1969 och ett vid Bolognas järnvägsstation 1980. Anarkisterna fick ursprungligen skulden för dåden, men Italienska rättegångar fastslog senare (i åtminstone första tillfället) att skulden fanns hos Italienska underrättelsetjänsten. En av de som dömdes, General Vito Miceli implicerade att en parallel gren hade växt fram i underrättelsetjänsten genom en hemlig uppgörelse med USA och inom NATOs ramverk.

More important, European sources allege that one of the masterminds of the 1969 plot, Guido Giannettini, was invited in late 1961 to give a three-day lecture course to U.S. military officers in Annapolis, on "Techniques and Possibilities of a Coup d'Etat in Europe." A few weeks later Pentagon officials began drafting the plans known as Operation Northwoods, the first known American application of a strategy of tension. As summarized by ABC News, "the plans reportedly included the possible assassination of Cuban émigrés, sinking boats of Cuban refugees on the high seas, highjacking planes, blowing up a U.S. ship and even orchestrating violent terrorism in U.S. cities." This was at a time of developing U.S. Army interest in so-called counterterror as a technique in counterinsurgency, as developed by Nazis, French theorists of guerre révolutionnaire, and East Europeans émigrés now attached to the U.S. Army.

Thus one cannot clearly distinguish between the managed violence advocated by Italian strategists of tension and those aping them in the United States. International security analyst John Prados has put the issue very forcibly: "In this age of global concern with terrorism it is especially upsetting to discover that Western Europe and the United States collaborated in creating networks that took up terrorism. In the United States such nations are called 'state sponsors' and are the object of hostility and sanction. Can it be the United States itself, Britain, France, Italy and others who should be on the list of state sponsors?" It is alarming moreover to note that the Piazza Fontana bombing was planned by a "parallel" structure, outside government control, as a prelude of a military coup.

Mycket press

Att det som har hänt gällande Sveriges samarbete med Saudiarabien är bara sorgligt. Det att moderaterna börjat så fröet att detta avtalet kom på plats 2005 och att man bara följt det är också sorgligt. Ramavtalet kom på plats 2005, det konkreta samarbetet man pratar om, 2007. Att man pratar om att införa en civilkuragelag samtidigt som man själv genom handling eller avsaknad av handling gör sådan våld på det man kallar sina egna principer är skrämmande. Att man inte tar ansvar för det en stor varningsklocka.

Att tidningarna verkar hantera det som hänt som en mindre nyhet än att Juholt i likhet med ett antal andra riksdagsledamöter begått omoraliska handlingar vad gäller sin privatekonomi och brutit mot regler som inte fanns (förrän efter skandalen börjat blomma upp) är bitter manipulation. I ena vågskålen omoraliska handlingar för att gagna privatekonomin, i andra vapensammarbete med en diktatur med starka förtryckande tendenser.

Dock. Idag kunde man läsa på DN att Reinfeldt separerat. Man ska inte glömma att politiker också är människor och det att separera är sällan kul. Särskilt inte ifall man har barn. Att samtidigt leva under pressen att vara statsminister som nu dessutom försatt sig i en svår situation måste vara otroligt tungt. Aldrig ensam - Alltid ensam. Jag önskar personen Reinfeldt lycka till i den tiden som kommer och hoppas att han får bra stöd från sin omgivning. Jag hoppas uppriktigt att han klarar av att hantera den pressen som ligger framför honom som människa.