Av en eller annan grund, jag vet inte varför, så har jag nästan alltid kommit väl överens med medelålders damer. Och så även dem med mig. Kanske det kan bero på att jag är en fullständig missmatch min egna generation och mitt egna kön när det gäller intressen. Det kunde åtminstone verka så när jag idag påbörjade min Lu Jong kurs. Lu Jong är en form av Tibetansk träning som används av munkar för att hålla hälsan uppe.
I Sverige har man friskis och svettis, och tibetanska höglandet har man Lu Jong. Eller något åt det hållet, så insatt är jag egentligen inte. Det var jag och sedan var det fyra medelåldersdamer som vägleddes en första kursdag av annan medelålders dam med lite mer emfas på ålders än de övriga. Och där stod vi alla tillsammans och gjorde vandrande Qi-gong för ryggen eller vildhäst som vilar eller yak som skrapar sin skuldra. Och det var ju egentligen ganska kul. Men tala om att det skulle sett fånigt ut om någon utomstående varit där! Som små grodorna fast utan en julgran.
Vägledaren, som var utbildad i Sverige, pratade ofta och väl gott om mitt hemland. Varje gång tittade hon på mig och visst kändes det lite bra. Hon berättade att man i Vellinge kommun hade infört Qi-gong som hälsoåtgärd åt människor och att man drivit detta i gott 10 år. Tydligen så hade det fungerat väldigt bra. Ni Svenskar är först sa hon, sedan kommer vi norrmän efter.
Så var det också detta med Lu Jong. Redan nu känner jag att jag är påväg till ett ännu mer hälsosamt liv, länge leve medelåldersdamkultur!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar