Vad är kristendom?

För ett tag sedan skrev jag om den kristne bin-laden. Vad jag utlämnade att ta med var ett svar på den artikeln jag refererade till. Den skriver att, ja detta görs i kristendomens namn, men visa mig en kristen ledare som stödjer det som görs i Uganda. Kristendomen får utstå mycket kritik i medierna. En kristdemokrat slutade läsa Sydsvenskan eftersom redaktörerna systematiskt hackade på kristdemokraterna, så att man tom passerade gränsen till det sakliga. Problemet är att vi människor ofta arbetar i termer med stark patos för att förmedla våra meningar. Att prata om den kristna skenheligheten är ett väldigt bra sådant att använda, som går hem i breda massor. Samma princip som får de flesta långa politiska diskussioner att komma in på nazismen. Det är ett begrepp som rymmer så mycket, men som folk har en nästan odelat negativ bild av.
Men med all denna debatten som pågår så är det inte utan att jag ställer mig frågan, vad är denna kristendom som påtalas i medierna.

I bergens tidene står det om den förtryckande relgionen. I kampen mellan mänskliga rättigheter och relgion måste relgionen alltid vika sig. Jag är helt enig. Men det är inte utan att jag tycker att det sker en viss begreppsförvirring och en viss ihopblandning av ting i artikeln. Ännu mer så i kommentarerna som följer efteråt. En person skriver att 99% av alla krig har orsakats av olika relgioner. Jag vet inte om ni håller med, men jag ska räkna upp några krig jag tror inte har berott på relgion. Andra världskriget. Första världkriget. Kriget som börjat nu mellan Georgien och Ryssland. USAs invasion av Irak. Argentinas invasion av falklandsöarna. Är det någon som kan räkna upp 495 krig som berott på relgion?

Artikeln går speciellt in på de mänskliga rättigheterna för homosexuella och hur det är fel att diskriminera denna gruppen baserat på religiösa värderingar. Jag är helt enig, att man kan bli stenad för att vara homosexuell är absurt. Också att man måste dölja sin identitet pga rädsla för samhällets svidande pariastämpel. Den som vi ju faktiskt till viss del även har i vårt sekulära svenska samhälle (om även inte i samma grad). För mig så har kristendom väldigt lite med homosexualitet att göra, även om detta är det mest återkommande temat i medierna. Den före detta samhällsläraren som jag arbetade tillsammans med i Malmö hade på en lektion tänkt att man skulle diskutera homosexualitet och samhällets syn på det hela. Till hans stora förvåning så fanns det inget större intresse i klassen. Efter all denna diskussion som förs i medierna med speciellt yngre människor som engagerar sig mot våra homofobiska strukturer i samhället (som jag menar i allra högsta grad existerar). Men trots det starka mediafokuset så är kanske detta inte en frågeställning som engagerar folk flest. Och även om man kan hitta många människor från kyrkan som starkt engagerar sig i den här frågan så kan jag omöjligt se den som något centralt i kristendomen. Så jag ställer mig återigen frågan, när ordet kristendom används i medierna, vad betyder det då?

Den samma läraren har en gång sagt att Sverige styrs av militanta humanister. De symboliserar också ett moraliskt ramverk om än ett annat än det kristna. De kristna får ju kritik för tron på den absoluta moralen. Så någonstans där finns det, våran rationella moralsyn vi baserar oss på i Sverige. När jag ser på mig själv och mina medmänniskor klarar jag bara inte av att vaska fram vad den egentligen är. Varje människa har rätt att tycka och göra precis vad den vill kanske den är. Men detta tycker jag mest låter som vackra ord. Jag tror ju som sagt att vi visst har homofobiska strukturer i samhället, även kvinnoförtryckande och likriktande. Hur förhåller vi oss mot Sverigedemokraterna? Kanske den är att var och en får tycka och göra vad de vill, så länge de inte har åsikter om andra grupper. Jag tror att jag går vilse här.
Om man ser på kristendom som sådant så lärde Jesus inte ut en förtryckande morallära. Han menade att man ska älska sina fiender, hur mycket mer tolerant kan det egentligen bli?

Men när man läser i medierna så blir det uppenbart att kristendom inte är det Jesus faktiskt lärde ut. Kristendom i medierna är kanske det som praktiseras. När jag går i kyrkan hemma i Höör så är det jag och en grupp pensionärer. Jag kan inte tänka mig att medierna egentligen är så upptagna eller oroliga för vad denna skara pensionärer ska hitta på. Kanske är kristendomen Knutsby, men hur kan man sammanfatta en relgion som miljontalsmänniskor runt om i världen faktiskt tror på med en liten sekt här hemma i Sverige. Jag tror att kristendomen förblir ett abstrakt begrepp som vi kan lägga in termer som fördomar, skenhelighet o.s.v. i. Detta enda problemet med detta är att debatten blir betydelselös.

Jag har tidigare skrivit om abortdebatten som börjat i Morgenbladet i Norge. Syftet med debatten är inte att förbjuda abort, det är det ingen som vill. Men syftet är att föra fram abort som ett faktiskt problem i samhället. Något som lämnar ärr kvar i de som varit med i processen.
Det är väldigt svårt att föra en debatt i ämnet eftersom sidorna ofta låser sig i generaliserade begrepp som är omöjliga att kringgå. Den pragmatiska analysen av fenomenet uteblir.

I Sverige har vi förvisat Relgion till det personliga rummet. Det är något som gäller den enskilda personen. Min poäng är att den Svenska debatten skulle berikas ifall man klarade av att få in mer än ett perspektiv på ting än bara det rent samhällsekonomiska. Jag menar att för att klara av att få in ett sådant perspektiv så behövs en folkbildning, så behövs en utökad respekt för andra människors tro och åsikter och så behövs en definition i de svenska medierna av förstörda ord som kristendom, demokrati, feminism, liberalism och socialism.