lördag 13 mars 2010
En serie har lämnat oss
Igår såg vi sista avsnittet av "landet brunsås". Det är svårt att säga om det är ett litet sting av hemkärlek, men jag har nästan kännt mig lite stolt över att vara Svensk i det att jag tittat på serien. Den har varit så informativ och så pretentionslös på samma gång. Vissa saker som sagts har varit lite överdrivna men programledarna var så charmerande att det var lätt att förlåta. Det känns som att denna sortens program är något som svensk publicservice har blivit väldigt duktig på, nämligen de nationsransakande programmen. Både på radio och på TV kan man ofta lyssna på eller se program som försöker ringa in vad den Svenska identiteten egentligen är, och hur individen förhålls till detta. Ifall ni inte sett serien kan jag rekommendera att titta på den på www.svtplay.se. Men vänta inte för länge, de ligger bara uppe till 9e April.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag får väl säga att tv-serien "Landet brunsås" var ett ohederligt angrepp mot livsmedelsindustrin. Industrilagad mat kommer nog aldrig att bli som hemlagad mat då den har helt andra krav på livsmedelssäkerhet och hållbarhet än vad hemlagad mat har. (Hemlagad mat håller kanske 3 dagar i kylen - om du är snabb så har du fått maten från fabriken och upp på ICAs hyllor på tredje dagen. Notera även att det är olagligt att sälja mat som har blivit tillagad i hemmet, då livsmedelssäkerheten är på en mycket lägre nivå) Därför måste den industriella maten behandlas hårdare vid tillagning i fabriken och man blir tvungen att ha de sk "tillsatserna" med för att det ska bli återfå den konsistens och smak vi förväntar oss som konsumenter. Ang livsmedelssäkerheten så ligger den accepterade felnivån ute i industrin på 1 på 10^12. Dvs av 10^12 st konservburkar så har 1 st burk levande bakterier (som med god sannolikhet ger folk matförgiftning).
Jag vill även påpeka att bilden med den tillagade Findus jultalrik var bildbehandlad för att se tråkigare ut och att de hade pillat runt köttbullarna i janssonen. Visst ser micrad mat inte ut som på förpackningen, men så horribel ser inte maten ut.
Programmet var grovt vinklat.
Hvorvidt de hadde "pillat rundt på köttbullarna i janssonen" er uinteressant. Polariseringen mellom hjemmelaget og industrilaget mat er også uinteressant. Det interessante er hvorfor matens Sverige, eller Norge for den saks skyld, ser ut som det gjør. Hvorfor har livsmiddelindustrien så mye makt? Hvorfor bruker de falsk markedsføring? Hvorfor vet vi ikke lenger når ulike grønnsaker er i sesong? Hvorfor blir kvaliteten på maten dårligere? Og hvorfor kjøper vi den?
(A propos jultalriken: At de kanskje manipulerte resultatet til å se verre ut enn det egentlig var, er altså feil. Mens det er akseptabelt at maten aldri ser slik ut som på pakken?)
* Hvorfor har livsmiddelindustrien så mye makt?
De som tillagar och paketerar maten har inte den stora makten. Den stora makten finns hos de som säljer maten, dvs ICA, Willys osv. Det är butikskedjorna som ställer krav på pris, storlek på förpackningen, innehåll osv.
* Hvorfor bruker de falsk markedsføring?
Om du menar varför maten inte ser ut som den gör på paketet, så får de inte göra det. Anser man som konsumet att maten i förpackningen inte överensstämmer med vad som visas på förpackningen är det fullt tillåtet att reklamera den, och tillverkarna betalar gärna ut nästan tresiffriga belopp för att få höra dina åsikter medan du reklamerar. Man får heller inte kalla saker för vad de inte är, tex fusk-cider får inte heta cider utan "Dryck med ciderkaraktär".
* Hvorfor vet vi ikke lenger når ulike grønnsaker er i sesong?
Pga bristande folkbildning. När man inte odlar själv så är det svårt att veta när det är säsong för respektive grönsak. Att det är möjligt mha gigantiska växthus och kylanläggningar alltid ha färska grönsaker året om, så är det inte så konstigt att folk tappar uppfattning om när de olika säsongerna infaller. (Jag vill även rekommendera SR P1:s Matens pris, som bla tar upp växthusodlade grönsaker)
* Hvorfor blir kvaliteten på maten dårligere? Og hvorfor kjøper vi den?
Att kvaliteten inte är så pass hög som du förväntar dig beror väl på att du inte betalar så särskilt mycket för maten. Mat har aldrig varit så här pass billigt som det är nu. Marknadskrafterna (inkl konsumenterna) prioriterar uppenbarligen pris före kvalitet.
Jag har också tittat på flera av programmen med glädje.
Livsmedelsindustrin skiljer sig ju inte nämnvärt från annan industri. Man vill tillverka så billigt som möjligt för att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Det är klart att industrin inte gärna skyltar med de genvägar som man tar till. Om en vacker bild säljer så har man en vacker bild... Om man kan piffa upp maten med färgämnen så varför inte. Transfetterna ger bättre hållbarhet, så det gör väl inte så mycket att de är onyttiga?
När det gäller vad man får kalla maten så är det till viss del reglerat, men som ett program visade så är adjektiv som "äkta" inget att bry sig om.
Men visst, ciderkaraktär är ju inte samma sak som cider och "grillare" är inte samma sak som grillkorv. Om räksåsen innehåller en räka så innehåller den ju räka. Tillagat enligt gammaldags recept kan ju betyda enligt förra veckans recept.
Det gäller att vara vaken som konsument om man inte ska låta sig förvirras. Jag tycker att det är intressant att veta vad jag äter.
Sådan är kapitalismen!
Att transfetter ger bättre hållbarhet är nog inte främsta skälet för varför man använder det. När man hydroliserar olja för att få härdat fett (typ smör) så är transfetterna en biprodukt. Man låter dem vara kvar efter som det skulle göra det härdade fettet betydligt dyrare (från att vara galet billigt).
För att ngt ska vara "äkta" så krävs det ju ngt slags standard för hur originalet ska se ut. Eftersom det inte finns ngt sådant så kan man ju kalla vad som helst för "äkta". Det är en juridisk miss, och semantiskt. Tex så kan ju "Findus äkta fiskpinnar" vara just de äkta fiskpinnarna från Findus utan att ngn ljuger, om de i den meningen skulle vara oäkta så skulle de snarare ha köpt ett annat fabrikats fiskpinnar och satt på sin egen ettikett.
Ja, det är ganska märkligt att "räksås" bara behöver innehålla en räka per förpackning. Utöver produktionstekniska förklaringar, har jag ingen bra förklaring till varför det är så.
Med risk för att låta som en huvudlös MUF:are - men är det pga kunsumenternas godtrogenhet som vi faktiskt har ett upplevt problem med att saker är kallas "äkta", "naturligt", "light" (som kan innehålla fler kalorier än icke-light) "gammaldags recept" osv. Jag är helt för att samhället intar en mer kritisk och rationell position i de bredare lagrena. Att anklaga livsmedelsindustrin för att luras är fel väg att gå, då det bara väcker misstro. Vi får inte glömma att de som jobbar där är hederliga människor och inga kapitalistiska högerspöken. Om det står tex "enligt gammaldags recept" så har de kanske utgått från ngn mormors recept, och anpassat det för att funka i industriell skala, ha ett försvarbart pris (ngt som konsumenten prioriterar högt!) och ha en bra image (tex mkt fibrer, lite fett, etc).
Ang hållbarhet, tro inte att vi skulle kunna ha färskmjölk (hållbarhet 5-7 dagar) till det pris vi har i dag, om det inte vore så att varje hushåll köper i snitt 3-4 liter mjölk/vecka. Är det inte på en tillräckligt stor skala som man säljer en viss produkt är det viktigt med en längre hållbarhet. Om du räknar med att ett hushåll kommer köpa din produkt i snitt en gång i månaden så är det ju inte så värst sannolikt att det är ngn gigantisk omsättning på din produkt i butiken. Föreställ dig då att ha en liten produktionsserie men med kort hållbarhet (färskt!) så kommer priset vara ganska högt pga fasta kostnader såsom logistik, lagerhållning osv. Men om du däremot har en stor produktionsserie och en betydligt längre hållbarhet (inte färskt!) så kommer priset automatiskt att sjunka dramatiskt bara pga de fasta kostnaderna, för att inte nämna besparingarna man gör av att skala upp sin produktion.
Skicka en kommentar