Om den katolska kyrkan, mina åsikter

Både när jag skrev om Piratpartiet och när jag skrev om kyrkans ställningstagande i abort- och kondom-frågan så har det jag skrivit framförallt varit en reaktion på argumentation. Det jag har skrivit om är alltså inte främst vad jag tycker om själva frågan utan vad jag funnit provocerande med haltande, fördomsfull eller missvisande argumentation. För detta har jag egentligen inte behövt läsa särskilt mycket om de nyheterna som det faktiskt diskuterats, sättet argumenten förts fram på har talat för sig själv. Vad gäller kyrkans ställningstagande så har ju knappt mer information legat bakom debatten än det du får in i ett TT-telegram, något som inte förhindrat starka åsikter.
Nu när jag har skrivit om denna argumentation så vill jag också försöka delge min faktiska åsikt, åtminstone vad gäller de två fallen med den katolska kyrkan.

Tvillingaborten

Givetvis är det provocerande att höra om hur man vänder ryggen till någon som redan sedan tidigare utsatts för mycket orätt. Här skriver de om abortfallet på DN. Det är inte en journalist på DN som skrivit det, det är bara ett vidarbefodrande av ett TT telegram. I texten kan man läsa:

- Guds lag står över mänsklig lag. Så när en mänsklig lag. . .står i motsats till Guds lag, saknar den mänskliga lagen värde, dundrade biskop José Cardoso Sobrinho.

Ordvalet dundrade i det här telegrammet är något jag inte tycker hör hemma i journalistik som jag menar ska eftersträva ett objektivt språk och inte förmedla författarens subjektiva sätt att se på saker. Vad är det då vi vet om abortfallet? Från telegrammet kan vi utläsa att en nio-åring väntade tvillingar efter att ha blivit våldtagen av sin styvfar. Hennes mamma har tagit henne till en doktor där hon fått göra abort. En biskop (i motsättning till Påven) har uppmärksammat fallet och som konsekvens bannlyst mamman och läkaren. I ett försök att hitta mer information om abortfallet på internet så är det egentligen väldigt lite som kommit fram. Jag hittar tre aktörer i frågan, biskopen som uttalade exkommuniseringen som annars skulle skett automatisk*. Jag hittar en kardinal som stödjer biskopen i hans beslut och sedan hittar jag en prelat som kritiserar beslutet och menar att kyrkan i ett så grovt fall som detta istället borde visa sitt fulla stöd till flickan. Mer information än detta har jag inte hittat. Ifall mamman genomförde aborten för sin dotters välbefinnande eller av rädsla för sin man står inte. Mannen var 23 år och uppges också ha våldtagit dotterns 14-åriga handikappade storasyster. Någon tog som tur var beslutet att kontakta polisen och mannen väntar väl nu sannolikt ett långt fängelsestraff.

Jag tycker att biskopen gjorde fel som exkommunicerade mamman och läkaren. Av den lilla information jag fått så tycker jag inte man skulle tvinga dottern att faktiskt föda barnet. Detta är enligt mig en historia med väldigt många offer och ingen vinnare.
Jag kan däremot också förstå och respektera den åsikten som biskopen hade, även om jag inte delar den. Detta är ett argument som jag kommit med tidigare, men ifall denna biskopen menar att det är mord på människor att begå abort, vilket verkar sannolikt med tanke på vilket politiskt självmord hans uttalande egentligen var, så tycker jag det hade varit skenheligt av honom att ta en annan ståndpunkt än den han tagit.
Jag tycker det är olyckligt att han går ut med sin åsikt offentligt på det sättet han gjort dock med tanke på det potentiella stigma detta innebär för de drabbade.

Många har varit upprörda över hur pappan som våldtog inte blivit bannlyst medan mamman och läkaren har blivit det. Personligen tycker jag bannlysning är ett väldigt drastiskt grepp som alltid bör undvikas. Rent logiskt är det kanske inte så konstigt från kyrkans sida om det man rubricerar som överlagt mord rangeras som värre än våldtäkt. Det pappan gjort är direkt avskyvärt följande uttalande från en ärkebiskop tycker jag dock innehåller en viss logik:

"Rape is such a repugnant act that the church does not need to call attention to it. Abortion, however, is not seen as such by some, and that is the reason for excommunication: not only to punish but to show those who practiced the act the gravity of their deeds.".

Att prata om ondska eller skenhelighet från den katolska kyrkans sida i den här frågan menar jag är att tolka det som hänt otroligt vinklat och fördomsfullt. Anledningen till den häftiga debatten bland svenskar är en skillnad i perspektiv. För att debatten ska vara givande så måste man dock förstå att det finns mer än ett perspektiv att se saker ur, man bör också ödmjukt vara medveten om att vi inte kan bevisa att vårat perspektiv är mer rätt än någon annans.

*(Ifall en person fyllt 17 leder abort till automatisk bannlysning. Jag tror att det dessutom kan göras undantag ifall personen i frågas liv hotas om barnet föds. Detta baserar jag på vad jag läst i kommentarerna på Newsmill där en representant för katolska kyrkan uttalat sig)

Kondomanvändande i Afrika

Angående kondomanvändande så är det faktiskt påven som har uttalat sig. Det Påven har sagt är:

"I would say the opposite. I think that the reality that is most effective, the most present and the strongest in the fight against AIDS, is precisely that of the Catholic Church, with its programs and its diversity. I think of the Sant'Egidio Community, which does so much visibly and invisibly in the fight against AIDS ... and of all the sisters at the service of the sick.

"I would say that one cannot overcome this problem of AIDS only with money -- which is important, but if there is no soul, no people who know how to use it, (money) doesn't help.

"One cannot overcome the problem with the distribution of condoms. On the contrary, they increase the problem.

Framförallt är det detta sista citatet där Påven uttalar sig om att kondomer inte bara inte klarar av att lösa problemet utan dessutom är en del av problemet som har väckt kontrovers. Detta ska man inte blanda ihop med att påven sagt något om huruvida det är moraliskt eller omoraliskt att ha sex, uttalandet handlar om vad som fungerar och inte fungerar i kampen mot AIDS i Afrika. Den katolska kyrkan har senare modererat Påvens uttalande och tagit tillbaka den sista delen (On the contrary...). Man kan läsa i artikeln att Påven haft god tid att förbereda sig på frågorna eftersom de lämnats in ett antal dagar innan utfrågandet gjorts.
Detta är inte en fråga om moral eller icke moral. Detta är en fråga om vetenskap och vad som fungerar i kampen mot HIV/AIDS. När jag tidigare pratade om olika perspektiv att se ett problem på så är vi nu inne på ett område där ett facit finns. Även om ingen känner till det.

Jag tror inte att kondomer förvärrar oddsen i kampen mot AIDS, men jag tror inte heller att distrubition av kondomer kommer kunna lösa problemet. På internet hittar jag sedan den senaste kontroversen ett uttalande från Edward C. Green ledare av Harvard Center for Population and Development Studies' AIDS Prevention Research Project där han säger att de statistiska bevis som finns att tillhandahålla stämmer överens med det Påven säger. Inte bara om att AIDS problemet inte löses av kondomer utan att AIDS faktiskt är mer vanligt förekommande där kondomtillgången är större. Edward väljer att förklara det med att där skydd finns mot AIDS är människor också mindre rädda för smittorisken. Man kan göra antaganden om att kondomer givetvis finns där AIDS är mest förekommande eftersom det är där man väljer att dela ut kondomer, men eftersom Edward är ledare för forskningscentret gällande AIDS vid Harvard antar jag att han gjort sin hemläxa väl.
Jag tycker att uttalandet från Påvens sida är arrogant och hade föredragit om han hade sagt att kondomer KUNDE förvärra AIDS-problematiken. Men nu när Påven faktiskt verkar ha både statistiken och vetenskapen på sin sida tycker jag det är lite fånigt att gå så hårt emot honom med kritik.

Svar på kommentarer från förra inlägget

Eftersom jag på något sätt fortsätter diskussionen från förra bloginlägget genom att förklara mina åsikter här så tänkte jag passa på att svara på din sista kommentar här också Victor:

"Är det då rimligt att ens börja fabulera i hur Gud hade tänkt sig inskränka sexuallivet som den katolska kyrkan gör? Dessutom, vad är mest rimligt att implementera - att säga åt folk att inte ha sex alls, eller att få dem att använda kondomer? Man måste kompromissa när det gäller ngt så starkt som sexualdriften."

Det känns angeläget att åter påpeka att Påvens uttalande inte handlar om moral utan om vetenskap. På detta sättet så är det du frågar inte relaterat till Påvens kondomuttalande, men jag ska göra mitt bästa för att besvara dig ändå. Först måste jag dock varna om att jag måste använda min tolkning och min syn på kristendomen för att försöka svara på dina frågor.

Enligt mig är det du säger riktigt om att människan är skapad med en fri vilja, något som (även om det låter konstigt) är mycket viktigt i kristendomen. Hade inte människan haft en fri vilja så hade ju både gud och bibelns varande eller inte varande varit ointressant.
Om sex och kyrkan. En frikyrklig präst lär ha sagt att "Gud diggar sex". Tänker du på hur många barn katolska familjer ofta sägs ha så kan man ju tänka att det faktiskt stämmer. Punkten där det klämmer är nog inte sex som sådant, men snarare att ha respekt för det mystiska och det heliga i själva handlingen. Där är inte bara AIDS som är ett problem i ett ultra sexliberalt samhälle utan också den skada vi kan orsaka människor emellan genom otrohet. Enligt mig är detta inte kontroversiellt för att vara en religion. Jag vet ingen religion som uppmanar till otrohet. På rak arm vet jag inte heller någon sekulär ledare som gör det.
Katolska kyrkan får ju mycket kritik för att man uppmuntrar till att vänta. Man blir kritiserad för att man stigmatiserar sex och skuldbelägger människor. I min uppfattning är det kyrkan försöker göra istället att tala om att med sex kommer ansvar.

Att prata om kristendom kan vara väldigt svårt eftersom begreppsapparaten blivit kapad och att så många ord har fått emotionella laddningar som gör att folk har svårt att se igenom orden för att se resonemangen bakom. Jag vill dock försöka delge min syn på ordet synd.
Enligt betyder synd verkligen dålig eller ond. En syndig människa är alltså enligt mig varken en dålig människa eller en ond människa. Ordet synd betyder i min begreppsapparat en handling som leder till "gudsfrånvändo". Detta betyder nog svårt lite för de flesta människor, men gudsfrånvändo handlar om handlingar som gör det svårare att upprätthålla en rak kontakt med gud. Det kan liknas med ett barn gör något väldigt dumt med pappas nya dator. Barnet får sedan svårt att se pappa i ögonen pga skam. Relationen kommer förhoppningsvis återhämta sig, men under ett tag kommer relationen vara förändrad.
För någon som inte är intresserad av varken gud eller gudskontakt borde begreppet synd vara totalt utan betydelse. Som att kalla en programmerare för omedveten om mode. Att förfölja eller döma en annan människa pga synd går enligt mig emot vad bibeln föreskriver där "den som är fri från synd" ska kasta första stenen, där man inte ska se "stickan i sin broders öga" när man inte ser bjälken i sitt egna. Eller där det att döma tillfaller gud och inte människor.
Jag gör detta försöket att förklara hur jag ser på ordet synd för att förklara att det att kalla otrohet för en synd inte (torde) handla om stigmatiserande eller dömande, utan borde ses som ett sätt att med ord försöka förklara en handlings konsekvenser för den gudskontakt man som kristen kan tro att varje människa har.

Slutligen, angående stor sexualdrift och svårigheten att tygla den. Sexualdrift bör vara en positiv del av varje människa, men man får inte glömma att vi faktiskt har ett ansvar för våra handlingar och att varje handling har konsekvenser. Styvfadern hade sannolikt en stor sexualdrift, men på inget sätt ursäktar det de vidriga brott som han antas begått med sina två döttrar.

"Mitt Kina-exempel var att lyfta fram att mindre utvecklade delar av världen inte har lika saklig och fördomsfri sexualundervisning som Sverige. Kanske ingen alls?"

Jag hoppas att det jag skrev tidigare om att andelen 15 åringar som haft oskyddad sex är större i Sverige än i något annat europeiskt land. Det poängterar att saklig och fördomsfri sexualundervisning inte tvunget är en mönsterlösning för att stävja HIV spridning. Det är för all del bra att få saklig information, men det kan vara bra att veta att kanske andra motmedel är effektivare i kampen mot könssjukdomar.

Tack för kontratankarna!