Det verkade som om oron i finansmarknaden hade "löst" sig, men det visar sig att kongressen inte bara accepterar vilken lösning som helst. När chefen pratade om att kontokortet skulle sluta fungera blev jag rädd. Nu visar det sig att faran fortfarande finns kvar. I kölvattnet av detta problemet som är lika främmande och abstrakt som när 100 000 människor omkommer i en jordbävning på andra sidan jorden, så har en del intressanta poänger kommit fram. Schlaug får in klimatperspektivet på det hela. Jeffrey Sachs, som jag annars känner som mannen som rotade till Bolivias, Polens och Rysslands ekonomier, säger att han bara behövt en bråkdel för att köra igång sitt jobb för att förhindra svält i Afrika. Pengar som han tydligen menar de rika länderna lovat men sedan aldrig givit.
Det är nog så att man är sig själv närmast och nu när vi inser att fundamentet för vårat egna samhälle håller på att skaka så finns det ingen tid över att tänka på svältande Afrikaner längre. Inte på att livsförutsättningarna på den här planeten håller på att försvinna iheller.
Personligen kan jag inte förstå varför aktiemarknaden är så viktig. Kanske är det så att den inte är det. Att problemet är bankernas likviditet kort och gott. På ett ställe har jag hört att aktiemarknaden är en bra termometer på affärsvärlden. (lustigt hur den nästan alltid refreras till som en person när analytiker pratar, "marknaden har straffat", "marknaden reagerar på". De faktiska människorna är ju lika arbetsföra idag som för fem år sedan. Problemet, som jag förstår det, är att vi hamnat i en situation som inte går att fixa med de reglerna vi har satt för marknaden. Massa pengar har använts utan att någon ägt dem. Nu måste någon betala enligt systemets regler. Ifall man bara skulle återställa systemet, säga att alla som hade krav på pengar fick "nya" pengar, så skulle man tappa förtroende för systemet.
Systemet är ju på ett sätt där väldigt mycket värde flyttas från fattiga länder, till rika länder. Det är ofta de stora företagen som gör förtjänst på denna förflyttningen och i praktiken blir det en förlägning av kolonialismen och slavsamhällena. Vi lever gott på det arbetet som görs av andra människor. Det vänstermänniskor och miljömänniskor ofta utelämnar att förklara är hur mycket våran levnadsstandard skulle sänkas ifall denna formen av slavsystemet slutade vara orättvist. Själv har jag inte en aning, men jag antar att det är väldigt mycket.
En tanke har också kommit kring finansmarknaden. Detta är ju människor som faktiskt inte generar något reellt. Det är som en helt egen fiktiv värld. Ändå kan tjänar de multipelt mycket mer än någon som faktiskt producerar något, månde det vara gräsklippare eller leksaker.
1 kommentar:
Grattis brossan!
Visst är det så att vi i den rika delen av världen kommer att behöva ändra vår livsstil ganska mycket.
Vi kommer att behöva använda våra kroppar i större utsträckning både till transporter och rekreation.
Vi kommer att behöva vara mer noga med varifrån vår mat kommer.
Shopping kommer att handla mer om fysiska behov än tidsfördriv.
Vi kommer att behöva tänka på hur vi använder energi.
Omställningen kommer säkert att upplevas som både onödig och besvärlig av många. Inte helt olikt hur det är för en rökare att sluta med sin last.
Men många av de enklaste förändringarna kommer endast att handla om att sluta med rent destruktiva aktiviteter.
Skicka en kommentar