RB - Regnande Bergen

Det har ju hänt en del sedan sist, men det känns alltid som om ett eller annat är i vägen, så det är svårt att hitta tiden till att skriva. Den 26e September var något av en historisk dag, det var första dagen jag varit här när det inte regnat alls.. som jag sett åtminstone, gatorna var ju fortfarande blöta.

Att vara människa handlar ju som oftast om att kunna anpassa sig. Detta kan man se prov på här i Bergen. I Söndags stod ett gäng killar ute i foajen med en fotboll i handen och hängde. När jag och Nathalie gick förbi dem ut genom dörren med soporna så ösregnade det ut, antagligen det värsta på hela veckan som gått. Det stod ganska klart att de skulle ut och spela fotboll och jag frågade om det inte var besvärligt när det regnade på det viset. Visst tillstod de, men, vad göra? De frågade om jag ville följa med och jag tackade glatt ja. Nathalie försåg mig med en regnjacka, och sedan var det bara att sätta igång. Planen hade stora vattenpölar på sig, och jag kommer ihåg att jag undrade en gång varför alla människor alltid spelade på den sidan som var värst.. det gick upp för mig att det var för att det lutade till höger. Jag upprepar snabbt det där med ingen motorisk begåvning, men ganska kul var det ändå. Norrmännen satsade full karriär in i de ankeldjupa vattenpölarna där bollen givetvis stannade tvärt när den kom. Efter en dryg timme var vi dyngsura och det var bara att tacka av, mitt lag med stjärnspelaren Raul (som egentligen heter Cristian) hade vunnit med astronomiska siffror mot vad som var påväg till att bli astronomiska siffror.

Jobb- och lägenhetsletandet har börjat iom. den här veckans början. Än så länge går sökandet långsamt fram, mest har jag filat på mitt CV och tittat runt efter jobb. För att besvara din fråga Markus så har jag fortfarande inte sökt något jobb. Däremot har jag lämnat in ett CV till ett bemanningsföretag och nu senast hörde jag att Fretex sökte arbetare runt om i Bergen, så jag funderar på att lämna mitt CV dit. När jag pratade med NAV (vilket är norska arbetsförmedlingen) så var de inte positiva, och egentligen för första gången kände jag mig som en riktig utlänning. Fabriksarbetare tyckte de jag skulle söka som och hänvisade till att jag hade sommarjobbat tre år som det mellan 99 till 01. -"Ehm..." sa jag. Jag har ju en civilingenjörsutbildning och dessutom mycket mer arbetserfarenhet inom ett IT företag. Sök fabriksarbetare först och sedan kan du söka ditt drömjobb blev svaret.
Jag underlät att berätta att jag har tummen mitt i handen och gick istället därifrån med listan över bra potentiella arbetsgivare i ryggsäcken. Nu har jag ändrat i CVt från Fabriksarbetare till Montör på Arjo, jag tycker det ger en mjukare framtoning.
På biblioteket har jag träffat en Colombian som också är ute och letar efter jobb. Idag ska jag träffa honom för att vi tillsammans ska gå runt och presentera oss på olika bemanningsföretag. Adecco, som är där jag registrerat mitt CV har dessutom garanterat höra av sig inom tre dagar för att man ska få möta en konsulent där man diskutera vilka sorts arbeten man kan tänkas ta.

Märkliga saker händer ibland i Bergen. När jag var ute och letade efter NAV frågade jag en person på gatan. Han visste inte var det var, men han sa att han skulle hjälpa mig hitta det. Han var inte född norrman och jag är inte helt säker på att han förstod allt jag sa.. det såg åtminstone inte så ut. Han skulle bara köpa ett paket juice först sa han och försökte gå in i butiken genom den enkelriktade utgången. Här borta sa jag. Väl ute skulle han sätta sig och dricka lite juice när jag frågade en annan förbipasserande. Hon bodde i området och kunde precis peka ut var det låg. Han följde med mig dit bort för att se var det var (kanske, vet egentligen inte varför?) sedan sa vi hövligt adjö och fortsatte på varsitt håll.

Tack så hemskt mycket för alla kommentarer. Det känns som att skriva ett blogginlägg och få tre tillbaka, ren vinst alltså! Vad gäller äpplena måste jag buga och bocka Victor, trodde inte det fanns någon som var mer medveten om äpplepriserna än jag. Vad gäller pardans Malin, skulle jag gärna göra det när jag kommer tillbaka, klausulen är att jag ska lära mig inte trampa på danspartnerns fötter först. Idag är det förresten dags för dansen igen.. med allt vad det innebär.

Väderleksrapporterna förutspår strålande väder, och det är som med glassen tycker jag; får man den sällan uppskattar man den bättre. Det är mycket som står på dagordningen idag. För första dagen har jag nu tillgång till mitt pass vilket innebär att jag har möjlighet att skaffa norskt personnummer, vilket jag inte riktigt vet vad det innebär mer än att det kommer göra saker enklare. Ni som av en eller annan anledning skulle vilja ringa hit kan jag meddela att jag skaffat en helt ny modern telefon, med kamera och allt. Numret nuförtiden är +47 98031841. Jag hade gärna behållt den gamla telefonen, men pga. uppenbara brister som att telefonen stänger av sig i tid och otid så ansåg jag att ett byte var oundvikligt. Massa fina finnesser finns och jag har tom lyckats få en Nathalie-bakgrundsbild på den.
Bland andra roliga manicker i Bergen har jag köpt en klockradio från Kina. Den innhåller en rad monofona väckningsslingor, bla. My heart will go on med Celine Dion. Det roliga är att de inte lagt någon vikt på att få låtarna att låta rätt, så det låter helt förfärligt. Man sprätter verkligen till på morgonen när den ringer dock, effektiv är den!
Annars finns det inte plats till så mycket saker här. Sånt är livet på 16kvm.