Av och till på denna vandring som kallas livet stöter man på böcker som ger en vidare mening. Böcker där man mellan raderna tillåts förundras över tankar man själv inte tidigare tänkt, men som när man hör dem i sin enkelhet verkar självklara. När jag i början av året hade lyckan att läsa I varje trumslag jordens puls så var det just en sådan upplevelse. Plötsligt fick tidigare kända idéer och koncept klarare former. Att få ta del av andras ord kan vara en sann välsignelse. Nu har jag för andra gången detta året fått ta del av en sådan upplevelse. I Conversations with God görs ett ambitiöst men enkelt sätt att förklara de sylvassa frågorna som ofta lyckas dela upp oss i två eller fler läger. Det enda givna verkar vara att man inte kommer överens. Många utdrag är bra, under kommer ett kort utdrag om varför även Hitler kom till himmelen.
"Exploitation of the underclass is justified by the self-congratulatory pronouncments from the upper class of how much better off their victims are now than they were before these exploitations. By this measure the upper class can ignore the issue of how all people ought to be treated if one were being truly fair, rather than merely making a horrible situation a tiny bit better - and profiting obscenely in the bargain.
Most people laugh when one suggests any kind of system other than the one currently in place, saying that behaviors such as competing and killing and the "victor taking the spoils" are what makes their civilization great!
Most people even think there is no other natural way to be, that it is the nature of humans to behave in this manner, and that to act any other way would kill the inner spirit that drives man to succeed (no one also asks the question, "Succeed at what?")"
Boken driver för övrigt tesen att allt är möjligt, så länge önskan finns.
15 kommentarer:
Jag har läst om boken på wikipedia och måste säga att 3000 sidor fördelat över tre volymer sannerligen låter som en ambitiös läsning!
En definitions fråga: Om Gud påverkar honom direkt att skriva boken eller dikterar vad han ska skriva, borde inte författaren anses vara en profet då jämte Hosea, Johannes döparen, Jesaja, Jeremia osv? Eller finns det en massa "halvprofeter" som förklarar Guds ord utan att bli ordentligt krediterade?
Jag tycker det är märkligt att man som troende måste läsa en bok om hur man ska leva i sin relation med Gud. Är det inte det som Den Heliga Skrift är till för? Om jag vore troende kristen, så skulle jag vända mig mot att anförtro min tro till andras tolkaningar av Bibeln för att jag själv ska kunna tolka samma bok, i synnerhet om jag vore protestant - där Bibeln explicit är den enda källan. Enl doktrinen, ska inte Den Helige Ande vägleda dig i din läsning av Bibeln och hjälpa dig i dina insikter? Din upplevelse av Bibeln är väl inte helt överförbar?
Diskuterade kristendomen över ett par glas gin och whiskey här om kvällen, och den nya medlemmen i kollektivet menade att den stora skillnaden mellan protestantismen och katolicismen är att som katolik kan man alltid bli räddad. Men som protestant är ens själ förlorad så kan man inte göra så mycket åt saken.
Förresten, hur får du arvssynden att gå ihop med din vetenskapliga övertygelse om att evolutionen har inträffat? Jag menar, om första mosebok är full av felaktigheter, hur vet vi att Adam och Eva åt den förbjudna frukten och därmed blev utkastade ur Edenslustgård och därmed förde arvsynd över oss alla? Det är svårt att argumentera att Adam och Eva var de första människorna, om vi accepterar evolutionen. Om det bara är en symbolisk synd som Adam och Eva drog över oss - varför var då Jesus tvungen att dö på korset för dessa symboliska synder om de egentligen inte fanns att börja med?
Som du vet så läser jag Richard Dawkins The Selfish Gene, vilket du verkligen uppmanade mig att läsa så att jag skulle få veta "vad för otäcka åsikter han egentligen har". Exakt menar du? Av vad jag läst hittills så är bokens budskap ganska entydigt att evolution genom naturligt urval främjar samarbete och altrusitiskt beteende inom gruppen.
PS skönt att du har börjar blogga igen.
Hej Victor, de var som vanligt många frågor. ska försöka besvara dem efter bästa förmåga.
Först och främst, den första boken var på dryga hundra sidor. den andra är aningen tjockare och den tredje är aningen tjockare igen.. Uppenbarligen har han skrivit en del böcker efter triologin också, och kanske är det därifrån siffran 3000 sidor kommer.
"vad för otäcka åsikter han egentligen har", har jag verkligen uttryckt mig så? Jag brukar vara försiktig med att uttala mig starkt om något jag inte vet, och eftersom jag inte läst the selfish gene själv så kan jag ju strängt taget inte döma bokens innehåll. Oftast brukar jag lägga mig till med ett "jag tror" framför.
Det jag vet om boken har jag läst i Andreas Malms bok om klimatförändringar. Där försökte Malm belysa olika teorier kring evolution och ställde upp Vernadskij (sovjetisk forskare) mot den västerländska tanketradition som han pekade på ofta mynnade ut i hur survival of the fittest var det som förde vårat samhälle framåt. I denna svängen nämnde han Dawkins om jag inte minns helt fel. Och från de citat jag där läste (som jag inte kan återge eftersom jag inte har boken här) gav en ganska pessimistisk syn på vad en människa är. Att använda ordet otäck tycker jag låter lite missvisande. Senast vi träffade så påpekade du ju själv att Dawkins nog egentligen hade en mycket mer öppen och tolerant syn på konceptet Gud än vad som återges i debatten. Det har jag ingen grund att tvivla på.
Men ifall du undrar vad jag trodde skulle vara "otäckt" (säg hellre pessimistiskt) med boken så är det tanken om att det som gett oss utveckling är just vår egoism. Det är åtminstone mitt intryck att denna tanken drivs som en tes av boken.
"hur får du arvssynden att gå ihop med din vetenskapliga övertygelse om att evolutionen har inträffat?". Jag har ingen vetenskaplig övertygelse om evolution. Hur skulle jag kunna ha en vetenskaplig övertygelse om något som jag själv aldrig studerat eller ens försökt fördjupa mig i? Men oberoende av detta vill jag mena evolution och arvssynd har lite med varandra att göra. Jag menar att Adam och Eva är en symbolisk berättelse om oss människor. Jag har en personlig övertygelse om att vi människor inte bara är fysiska varelser utan också spirituella varelser och det tillhör också min tro att arvssynden symboliserar vår spirituella separation från Gud. Jag är (lustigt nog?) ingen expert på Jesus så jag tänker inte försöka passa in honom i det hela, men jag hoppas jag lyckats förklara hur jag menar att berättelsen om Adam och Eva har en faktisk, icke fysisk men spirituell, betydelse
"Jag tycker det är märkligt att man som troende måste läsa en bok om hur man ska leva i sin relation med Gud.". Det kan kanske upplevas som märkligt, men ifall du någon gång utforskat hur många som finns på temat så skulle du märka att detta med böcker om Gud och religion egentligen inte är särskilt ovanliga. Min tro har aldrig varit något statiskt, eller något som blivit definierat för mig av andra. Därför kan jag tycka det är lustigt du verkar ha en klarare bild av vad tro ska innebära för den troende än vad jag själv har av vad min tro innebär för mig.
Författaren till böckerna gör för övrigt inte anspråk på att vara profet. Ifall man läser boken så kan man märka ett ganska starkt inflytande av österländskt religiöst tänkande och kanske är det också detta inflyttande som avger intrycket av att författarens ord ska prövas inte utifrån hans egna auktoritet utan utifrån deras innehåll. Boken i sig hämtar väldigt lite material från bibeln som sådant.
Berätta gärna lite om det du läst i the selfish gene.
Johan!
Jag förfasas över att du inte har den vetenskapliga uppfattningen att evolution genom naturligt urval är korrekt. Du har en tung akademisk examen och ska veta att evolutionsteorin också är utsatt peer-review och står pall för alla vetenskapliga invändningar som den processen innebär. Bara för att du inte fattar hur evolution går till, så ska du veta att de som gör det och har myndighet att uttrycka sig emot den inte gör det. Evolution genom naturligt urval är ett naturvetenskapligt faktum och du, i egenskap av tidigare student i de naturvetenskapliga ämnena, ska utan tvekan erkänna den auktoritet en vetenskaplig tes har som har gått till att bli vetenskaplig teori, dvs fakta. Om det skulle finnas skavanker inom evolutionsteorin så skulle forskare påpeka detta, då det ligger i forskarens roll. Den forskare som finner ett fynd som direkt strider mot evolutionen skulle bli superkänd över en natt! (Så var är de bevisen, tvivlare!) Om du stöter dig på att det "bara är en teori" så får du ha i åtanke att det är bara en gravitationskraften också bara är en teori, men inte ifrågasätter jag dess riktighet bara för att inte är så insatt i den högre skolans fysik? Du är en skam för din tekniska och vetenskapliga högre utbildning om du inte förstår hur den vetenskapliga teoribildningen fungerar. Du gick ut med höga betyg från LTH! Evolutionsteorin är en av de mest belagda vetenskapliga faktum som finns. Det finns fossiler, jordlager och DNA-bevisning som samtliga, utan inbördes konflikt, säger att evolutionsteorin är sann. Evolution genom naturligt urval är det som utvecklade livet. Punkt slut! Vad än kreationisterna säger, så bryter de mot det 9:e budordet (du skall icke fara med osanning), då de förvanskar och böjer på sanningen för sina egna syften.
Vetenskapen är ingen demokrati som daltar med åsikter, utan söker efter sanningen. Därför är det orimligt att jämföra olika teoribildningar som ingen pratar om nu för tiden - de har med all rätt blivit skrotade, då vid närmare observation av verkligheten saknade förankring. Angående evolutionen så, som jag har förstått det, ont om belägg från biologer att gruppurval skulle vara den korrekta uppfattningen. Det Dawkins talar om är att evolutionen är gen-centrerad. Det enda som räknas är genernas fortlevnad. Den själviske genen är en enskild gen i ditt DNA. Varje gen vill vidare till nästa generation, men pga den speciella celldelningen i könscellerna är det inte möjligt, och därför är de själviska. Själviska i den mening att de vill främja sin egen fortlevnad genom att ge så många fördelar som möjligt för sin värd, dvs dig och mig. Om dessa "fördelar" också är till gagn för värden, så kommer genen också troligen också föras vidare ned till nästa generation. Dessa fördelar skulle då, enl Dawkins, vara: altruistiskt beteende, lust (analogt med den sexuella lusten) att göra goda handlingar, intelligens osv. I grova drag alltså! Dawkins menar även att eftersom vår intelligens har utvecklats till den grad att vi blivit självmedvetna är vi lyckligt lottade att strunta i vad våra gener dikterar om fortplantning, och vi kan ägna oss åt andra sysslor som inte direkt bidrar till att vi för våra gener vidare, tex fritidsintressen. Vi lurar helt enkelt generna för att de har gjort oss för bra.
Ang tro. Min uppfattning om vad tro är, har jag fått från konservativa kristna i min bibelgrupp. Om du ska kalla dig kristen på allvar så ska din tro utgå från Bibeln - Guds ord. Om du inte gör det så kommer du vara en hycklare. Att vara kristen handlar om att mottaga Jesus som sin frälsare för arvssynden och de synder du själv begått mot Gud. Så sluta genast läsa den där nonsens-boken och öppna dig för Guds ord eller bli ateist. Du kan inte fortsätta sväva mellan olika religioner så här. För om du gör det och tror på Gud så kommer du hamna i helvetet om du fortsätter.
Jag ska inte föra en debatt mot dig om huruvida evolutionsteorin stämmer eller inte. Jag har ju inte sagt att jag menar att den inte gör det. Allt jag säger är att jag inte har satt mig in i ämnet. Jag kan säga att evolutionen säkert stämmer eftersom en lång rad vetenskapsmän blir så hissiga varje gång det antyds att den inte skulle göra det. Du har säkert rätt om att det finns en lång rad peer-reviewed artiklar om ämnet. Till dags dato har jag dock inte läst eller sätt någon av dem, alltså uttalar jag inte mig om dem. Jag är inte heller intresserad av att läsa dem eftersom att evolutionsteorin som sådan inte intresserar mig (även om jag ibland fascineras över den rollen som själva teorin har intagit i vårat intellektuella liv samt debattklimat). Det är för övrigt lite lustigt att du nämnet gravitionskraften eftersom denna har justerats minst en gång med Einsteins framtåg och håller för tiden (enligt illustrerad vetenskap) på att justeras ytterligare eftersom den gällande förklaringen inte är helt tillfredsställande.
Du får gått säga att jag är en skam för min utbildning, men det förblir din åsikt.
Att kalla mig för hycklare kan jag också tycka är att gå för långt. Jag är väldigt ödmjuk i förhållande till religion och säger inte att någon annan har fel. För personlig räkning ger jag ingen rätt att bestämma vilka böcker jag får och inte får läsa. Inte heller ger jag någon annan rätt att döma det som är min tro. Jag tror för övrigt inte på helvetet, så det kan verka lite värt att säga att jag ska hamna där. Livet är inte svart eller vitt och vad tro innefattar så ryms det mer i världen än konservativ kristendom eller ateism.
Ifall du var nyfiken på det jag hade läst om Dawkins' the selfish gene så beskriver Malm tankegången med följande ord:
"... Dawkins har följt med i teknikens utveckling. Han förklarar att överlevnadsmaskinerna har passerat "de stadier som representeras av excenterkammen och hålkortet" och i stället "har mer gemensamt med den elektroniska datorn", men kontinuiteten över seklerna, tillbaka till Descartes där han satt vid som sin pulpet som den särplockande maskiningenjören är - minus Gud - likväl slående: "Hjärnornas viktigaste bidrag till överlevnadsmaskinernas framgångar är deras förmåga att styra och samordna muskelkontraktionerna.""
Det som jag erkänner inte excplicit står uttryckt här, men som jag upplever som pessimistiskt är reducerandet av människan till en maskin som uppkommit av en slump och vars existens är meningslös. Huruvida det stämmer eller inte? inte vet jag, men jag upplever det som pessimistiskt.
Kort replik!
Med mitt inlägg menade jag att evolutionsteorin är sann för att den har lyckats ta sig igenom naturvetenskapens nålöga, och gör det gång på gång genom peer review. Det är av denna anledning du ska ta emot dem med öppna armar, då du i egenskap av din examen känner till den snåriga skog som gäller för att få en vetenskaplig hypotes att bli allmänt accepterad. Notera att skammen du drog över LTH och din utbildning var villkorad till att du inte skulle förstå denna process. Vad jag vill påpeka är att du genom din vetenskapliga träning ska inse att du har mycket goda skäl att anta att evolutionen är sann, inte för att du har satt dig in i det och känner att du vill göra det, utan för att du vet hur snårig skogen är, och hur litet nålsögat är. Jag har mycket liten susning om relativitetsteorin, kvantmekaniken etc - men ändå anser jag mig ha mycket goda skäl att anta att det är sant.
Kanske är det bara jag som tycker det är frustrerande att man har Guds ord i en fin bok och väljer bara att följa en del av det han sagt när man tycker det passar en. Jag är inte helt 100 på om det är för starkt att kalla det för hyckleri att plocka russinen ur kakan. Jag är ingen teolog, som bekant. Men om Gud inte vill att du ska äta skaldjur så får du väl rätta dig i ledet.
Malms återgivning av Dawkins verkar en aning ofullständig och förenklad. Men visst, man kan väl se människan som ett slags maskin, om man är givmilt lagd även språkligt. Hur många delar av vår kropp kan inte beskrivas i form av klassisk mekanik eller strömningslära? Det enda som faktiskt skiljer en människa från en maskin är ju faktumet att vi har ett (själv)medvetande och en hyggligt fri vilja. Att vi har detta medvetenade och hyggligt fria vilja, bara för att maskineriet är tillräckligt komplext är väl inte pessimistiskt utan enastående!
Ett galet missförstånd om evolutionen är att allt uppkom genom slump. Det är ju ingen biolog som tror det! Slump är en väldigt liten del av evolutionen. Det enda egentliga slumpelementet i evolutionen är det steg som bestämmer vilka av din fars och mors gener du ska få. Spelteori förklarar evolutionen bättre.
Vad menar du meningslöst? Om mening måste vara något gudomligt och "transcendent", så är det ju klart att en naturalistisk förklaring inte, per definition, inte kan ge dig en sådan. Frågan om vad mening är, är alltså då illa formulerad. En fråga måste väl vara förutsättningslös? Livet lika meningsfullt/meningslöst som det skulle ha varit om du tror på Gud som om du tror på att Gud inte finns. Gud-faktorn spelar ingen roll, med en naturalistisk förklaring, ty Gud är per definition övernaturlig. Meningen som evolutionen har utmejslat åt oss människor är följande: att skaffa barn, vara snäll mot andra och vara smart. Så illa låter det väl inte? Evolutionsspökets nihilistiska konturer är blott en fågelskrämma!
Jag kan inte låta bli att påpeka att din skolning i den vetenskapliga metoden måste få dig att öppenhjärtat ta emot dess utsagor. Den vetenskapliga metoden är en triumf för rim och reson, rationalitet och människans förmåga att överträffa sina biologiska begränsningar (tex så är kvantmekanik intuitivt helt obegripligt för oss). Enl Sam Harris, om vi tittar på utvecklingshastigheten i vårt samhälle så kommer den vetenskapliga forskningen producera en kunskapsökning motsvarande de senaste 20 000 åren av mänsklig civilisation mellan 2000 och 2100. Men säg att vi kommer bara ha samma hastighet som vi hade under 1900-talet under 2000-talet, bara det är hissnande! Hur många uppfinningar och upptäkter har inte totalt revolutionerat hur vi lever våra liv och hur vi uppfattar världen som har gjorts de senaste 100 åren? DNA, internet, kärnkraft, penicillin etc. Detta är kraften hos den vetenskapliga processen! Om den hade producerat halvkassa resultat så hade vi nog inte kommit så här långt i vår civilisations utveckling som vi gjorde under 1900-talet.
Så sluta knorra dig om dess utsagor, och sluta ge halvkväden som svar! Agera konsekvent med vad du vet!
Varför skapade Gud Darwin?
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=176774
Jag kan inte nog understryka vikten av detta Victor. Jag måste inget. Om det nu vore något jag måste, så är det inte något som dikteras av någon annan människa.
Kanske det hela bara rör sig om en begreppsförvirring. När du säger "Vetenskaplig övertygelse" ger det mig bilden av något man ser som en absolut, icke ifrågasättbar sanning. Sådana här sanningar finns i det närmaste inte i vetenskapen utanför matematiken. Vetenskap är ett skapande av modeller där man givet viss indata försöker förutsäga vilken utdata som ska komma. I denna mening finns det ingen anledning för mig att tvivla på evolutionsteorin. Det är den bästa modellen vi har för att beskriva hur fortplantning och överlevnad över ett långt perspektiv fungerar.
Ifall det är detta du menar med Vetenskaplig övertygelse, tron på att modellen är den bästa till dags dato tillgängliga för att beskriva ett förlopp så är vi eniga. Ifall du å andra sidan menar att det inte bara är en bra fungerande modell utan dessutom en med naturen överensstämmande lag skriven i sten och bevisad bortom allt tvivel eftersom att modellens antihypotes inte lyckats bevisas, så är vi inte på samma våglängd längre.
Det jag lärt mig i min utbildning är hur man skapar modeller för att beskriva förlopp. Newtons lagar angående rörelse var bra lagar eftersom de stämde bra med observationer. Detta betyda ju dock, skulle det visa sig, att de inte var kompletta eller fullständigt beskrivande av det de talade om. Det jag också lärt mig är att ständigt ifrågasätta information och att inte acceptera något på grundlag av vem som säger det, utan på grundlag av vad det är som sägs. Sedan finns det många som säger saker jag inte kommer i närheten av att förstå. Säg e=mc2. Betyder det att jag menar att detta inte stämmer? Nej. Men inte heller lämnar det mig med en vetenskaplig övertygelse om att det är sant. Denna sortens övertygelse lämnar jag till sådant jag klarar av att granska vetenskapligt.
"Meningen som evolutionen har utmejslat åt oss människor är följande: att skaffa barn, vara snäll mot andra och vara smart". Jag upplever inte att meningen med mitt liv är någon av dessa ting. Kanske är detta en av anledningarna till att jag har svårt att acceptera en bild av människan som maskin vars vilja och mening är förbestämd av evolutionen.
"Meningen som evolutionen har utmejslat åt oss människor är följande: att skaffa barn, vara snäll mot andra och vara smart".
Om det vore så är det bara att konstatera av barnalstrandet har funkat, medan den andra två är det betydligt sämre med.
Även jag söker och finner mening i livet utanför det som antas ha givits mig av evolutionen.
Du har helt rätt i att vetenskapen har i syfte att beskriva naturen, modellera den och testa hypoteser om den. De absoluta sanningarna finns blott inom matematiken, och enligt de religiösa själva även i de heliga skrifterna. Men de faktum som att en syra står i jämvikt med sin motsvarande bas, eller att tiden går frammåt, är så nära man kan komma absoluta fakta utan att vara det. Främst för att vi inte har studerat i detalj alla syramolekyler, då det är praktiskt omöjligt, men ett förfarande som inte bara är teoretiskt möjligt men även praktiskt möjligt inom matematiken. Visst, inget är per definition skrivet i sten inom vetenskapen, men snudd på. Även om vi skulle göra en revolutionerande ny upptäkt så betyder det inte nödvändigtvis att vi haft helt fel i våra modeller och teorier, utan bara att de har legat nära "sanningen", och efter denna upptäckt ligger lite närmare "sanningen". Låt oss säga att Newton hade rätt men Einstein hade mer rätt ang gravitationen. Vetenskapligt teoretiserande är som en tentafråga. Man kan får inte antingen 0 eller full pott på sitt svar, man kan träffa halvbra, eller nästan helt rätt, men sakna en viktig detalj utan att vara ute och cykla.
När jag menar att du borde (engentligen: måste) omfamna evolutionsteorin enbart pga den vetenskapliga metodens premisser så är jag inte ute och famlar. Den har stått pall i 150 år i år för flera olika revolutionerande upptäkter som bara stärker dess giltighet. Men säg att det skulle komma upp något nytt, som skulle sätta Darwins evolutionsteori i Newtons ställe angående gravitationen i förhållande till Einstein - det säger ju bara hur fruktansvärt nära Darwin var, inte att evolutionen är fel från början till slut. Evolutionsteorins utveckling har kommit för långt för att kunna skrotas från grunden.
Med detta i åtanke, och din vetenskapliga utbildning, finner jag det svårt att förstå att du inte säger "Ok, jag är inte så insatt - men eftersom denna teori är resultatet av intensiv och kontinuelig vetenskaplig forskning, så tar har jag ytterst goda skäl att tro att det är sant". Om du inte kan acceptera ovan nämnda uttalande måste du dessvärre omfamna något slags relativism likt att bara tro att Jorden är rund om du är astronaut.
Ang maskiner. Jag är övertygad om att biologer är ense om att vi är alla djur. Då evolutionen genom våra gener skulle diktera oss till huvudlösa drönare/maskiner - har du fel. Enl Dawkins "Genes are the primary policy-makers; brains are the executives. But as the brains became more highly developed, they took over more and more of the actual policy decisions, using tricks like learning and simulation in doing so" (Selfish Gene, p60) Jag vet inte hur du kommer till slutsatsen att vi skulle vara maskiner, med förbestämd vilja och mening.
Kanske menar du något annat när du pratar om mening. Vad jag pratar om är biologisk mening med ditt liv, som är att vara snäll, smart och se till att producera barn - på en instinktiv nivå. Detta är vad evolutionen har format människan till. Detta är ganska intuitivt självklart. Vill du inte skaffa barn alls så är du inte med i det "evolutionära racet". Att vara snäll är den i genomsnitt bästa överlevnadsstrategin för flockdjur. Att vara smart, ja det är ju människans specialitet. Vilket annat djur på den här planeten är lika smart som människan eller smartare?
Jag vill inte påstå att livet är meningslöst på ett andligt plan, utan meningsfritt, dvs du får själv stoppa in mening i ditt liv. Detta givetvis är även denna frihet under ansvar. Men detta om meningsfria liv är ju saker som ligger bortom biologin, och inom filosofin. Evolutionen säger ju bara vad din kropp är konstruerad till att göra, vad du sedan gör av din kropp är upp till dig. Ingen vilja att göra ditten eller datten av ditt liv eller "andlig" mening springer ur evolutionen.
Människan är meningssökare. Kanske kan en del finna mening i den biologiska evolutionen. Jag intresserar mig betydligt mer för medvetandets evolution eftersom framstegen här avgör vår arts fortsatta utveckling på ett så direkt sätt, om man så vill livets utveckling på jorden över huvudtaget .
Det reduktionistiska teoretiserandet har fört vetenskapen framåt med stormsteg, tyvärr har framstegen och intresset för helheten inte alls fått samma genomslag. Kunskaper om gener i all ära, men om vi inte begriper var mänskligheten befinner sig och hur vi påverkar grundvalarna för vår existens så tycker jag inte att vi verkar vara så smarta.
Den förståelse vi behöver för att möta de utmaningar som vi ställer oss själva inför lär inte stå att finna i det reduktionistiska tänkandet.
En sådan relativism tillskriver jag mig givetvis inte, och jag kan hålla med om det uttalande du skrev - "Ok, jag är inte så insatt - men eftersom denna teori är resultatet av intensiv och kontinuelig vetenskaplig forskning, så tar har jag ytterst goda skäl att tro att det är sant". Detta upplever jag inte att jag har motsagt, även om jag var lite avig. Diskussionen är ju egentligen inte så intressant eftersom jag inte tror att det bara var två människor en gång i tiden som vandrade på denna jorden. Jag är inte kreationist.
Jag trodde att du lade mer mening i dina ord när du talade om "vetenskaplig övertygelse om att evolutionen har inträffat". Evolutionen är ju för övrigt en modell, och i den meningen så sker den väl fortfarande.
Det finns en poäng jag önskar göra här och det är att jag tror det finns många människor som läser om evolutionsteorin och sedan drar mer slutsatser än vad vetenskapen egentligen ger rum till att säga. Att t.ex. prata om "mening" när man diskuterar vetenskap fungerar bra när man försöker göra något pedagogiskt för elever att förstå, men i akademiskt språk så menar jag att vetenskapliga modeller inte ska göra anspråk på att förklara mening. Det finns en modell över varför min kropp har blivit som den har blivit. Jag menar dock att den inte kan säga vad meningen med min kropp är.. Här får du ursäkta att jag är språkligt pedantisk, men jag tror att den subtila skiljelinje mellan vad vetenskap är och inte är, är något som ofta lätt kan gå förlorad.
En annan lite intressant sak kan jag tycka är att jag hörde en rapport om att fyra av tio ungdomar i Sverige uppger att de någon gång skadat sig själva. Alltså medvetet, såsom att skära sig bara för att skära sig eller dylikt.
Hur kan man med hjälp av evolutionen förklara att ett sådant drag levt kvar hos människor? Kvaliteer som självförakt, depression och liknande borde ju av evolutionen ha lukats ut till så stor grad som möjligt. Nu är väl evolutionsteorin knappast ett precisionsbegrepp som kan förklara hur människor kommer vara om tjugo år, utan snarare en modell som pratar om arters utveckling över längre tidsperioder.
Likväl låter ju vårat absurda beteende sig svårt förklaras enbart av en principsättning från våra geners sida som vi sedan applicerar vårt egna medvetande på.
Jag ursäktar dig inte för din språkliga pedans! Det var du som klagade på att evolutionen gjorde ditt liv "meningslös". Även om frågeställningen om tings mening har vissa oönskade semantiska implikationer, såsom avsiktlighet. Kanske är det mer vettigt att prata om vad människan blivit optimerad till att utföra genom evolutionens lopp. Men det är navelskåderi! Mitt syfte är blott folkbildning och inte att få spets på en tentafråga. Jag har dessutom aldrig pratat om mening i betydelsen "individuella mål" utan snarare som "deskriptiva fakta".
Just din ovilja att ge ett glatt och entusiastiskt omfamnande av evolutionen, anser jag är symptomatisk för troende. När jag var i England mötte jag många akademiska kristna (där alla var doktorander!), även präster i Engelska kyrkan, som var otroligt svävande kring evolutionsläran och skapelseläran. Som dessutom låter förvillande likt kreationister i ena stunden när de hävdar att Gud finns i detaljerna, och i andra stunden knorrar fram ett "njo, det kanske är sant" ang evolutionen. Du som är lyckligt lottad att besitta en högre vetenskaplig skolning har inte det privilegiumet att vara oviss i grundläggande vetenskapliga ställningstagande, om du frågar mig.
Ja, evolutionsteorin är en modell på samma sätt som gravitationsteorin och kvantmekaniken är en modell. Vad Lukas nämner är väl snarare något slags kulturell utveckling, än evolution. All evolution i människan utgår från generna, dess effekt återfinns i vår fysik och vårt sinne. Återkom om 100 000 år så kan vi se hur människan har utvecklats.
Lukas, exakt vad du menar med reduktionistiskt tänkande vet jag inte. Om du menar att vi tittat för mycket på detaljerna inom forskningen istället för helheten, så måste man veta något om detaljerna innan man kan ta ett steg tillbaka och säga något om helheten. Eller menar du att tex tankar är mer än bara kemiska impulser i hjärnan? Den stora frågan skulle väl då vara - vad? Om det inte går att mäta eller vara förmögen att ge indikation av sin existens, vilka ytterst goda skäl har vi då att anta att detta något huvudtaget finns?
Självdestruktivt beteende är inte så svårt att förstå ur ett evolutionärt synsätt. Det är sällan bara gener som frammanar detta och de uppkommer säkert tidigare om miljön uppmuntrar detta. Det enda som spelar roll är om det förringar möjligheten till att föra sina gener vidare till nästa generation. Kanske uppträder sjukdomssymptomen så sent att man redan har 3 ungar? Kanske tillfrisknar man och sedan får 3 ungar? Kanske får man 3 barn trots att man inte tillfrisknar? Visst är oddsen lite sämre om man har själdestruktivt beteende, men det finns ofta andra egenskaper som väger upp. Kanske är personen riktigt snygg eller har en galet het sex appeal? Dessutom får vi inte glömma det som kallas för "kin selection" inom evolutionsläran, dvs att man främjar sin egen släkt (då de har samma gener som en själv) och kanske hjälper ens mentalt bräckliga syskon att finna en partner?
Tankar och biokemiska signaler i hjärnan är ett bra exempel på vad jag menar med reduktionistiskt tänkande.
När man går allt djupare ner på biokemisknivå för att förstå hur hjärnan fungerar så finns det en risk att man börjar se tankarna enbart som kemiska produkter. Med detta synsätt lurar faran att psykiska problem blir ett kemiskt problem, med rätt medicin får man fram rätt tankar...
Men många psykiska besvär är inte orsakade av en kemisk obalans utan av en upplevd meningslöshet. En långsiktigt lösning på dessa problem ligger inte i ett piller som fixar kemin i hjärnan utan i att skapa mening och ändra mönster. I stor skala blir det ett problem för samhällsvetenskapen snarare än biokemin.
Nu menar jag inte att man ska strunta i hur synapserna i hjärnan fungerar, det jag vill belysa är att vissa samband inte kan iaktas på ett meningsfullt sätt genom att titta på de minsta beståndsdelarna. Om man är för fokuserad på detaljerna så missar man de samband som sker på en mycket högre och mer komplicerad nivå.
Vissa samband är mycket komplicerade med alla sina återkopplingar, ta tex hur tankarna, påverkar hjärnans funktion som i sin tur påverkar tankarna. Hur en individs tankar påverkar andra individer och hur dessa sedan påverkar varandra eftersom de blivit påverkade av den första individen osv...
Ett annat exempel på ett komplicerat system är klimatet, det går inte att studera klimatet genom att enbart titta på kemiska processer, vårt klimat beror i hög grad på hur livet på jorden ser ut och livet på jorden beror i hög grad på hur klimatet ser ut.
Om man tittar på klimatet ur ett reduktionistiskt synsätt så riskerar man att fastna i solstrålningens variationer, jordens bana runt solen, jordaxelnslutning osv. Men klimatet påverkar och påverkas av så många olika samband att man måste ha en mycket bredare förståelse för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som händer om man ändrar klimatet och för den delen vad som kan ändra klimatet.
Därmed inte sagt att man behöver kunskapen om de enskillda detaljerna, men man får inte fastna i en reduktionistisk bild av klimatsystemet för då förstår man inte hur det fungerar som just ett system och det är detta som är essensen av klimatet.
Några kommentarer till det du skrivit.
" Det var du som klagade på att evolutionen gjorde ditt liv "meningslös""
Jag har överhuvudtaget inte uttalat mig om något som skulle göra mitt liv meningslöst. Inte heller har jag talat om att evolutionen skulle göra någon annans liv meningslöst. Det jag skrev var:
"reducerandet av människan till en maskin som uppkommit av en slump och vars existens är meningslös".
Detta är överhuvudtaget inte relaterat till evolutionen. Evolutionen har givit oss en modell som förklarar varför vi blivit som vi blivit (antar jag, har personligen inte studerat evolutionsteorin). Evolutionen behöver inte för oss att vara mer än maskiner (antar jag?), men inte heller bevisar den (antar jag åter) att vi inte är mer än maskiner.
Du ursäktar inte att jag är pedantisk med ord, samtidigt verkar det som om du själv håller med om att denna distinktionen finns. Skillnaden mellan mening och mening. Jag anklagar inte dig för att ha sagt fel eller resonerat galet. Jag bara förklarar de nyanser i de här frågorna som jag menar skulle uteblivit om jag bara sagt "ja, jag har en övertygelse". Detta i tillägg till att jag reserverar övertygelser till sådant jag faktiskt själv studerat.
I det konkreta i diskussionen verkar vi ju vara överens Victor, så varför egentligen fortsätta den?
Skicka en kommentar