Ekonomin och människorna

I Torsdags blev Obama den första amerikanska presidenten som hållit i en internet-videokonferensen någonsin. Det amerikanske folket fick skicka in frågor (100.000 frågor skickades in) och sedan rösta fram de frågorna man helst ville skulle ställas (3.6 miljoner använde sig av det erbjudandet). Information om eventen skickades ut över Obama twitter som han uppdaterade några dagar tidigare. I tider som det här var det givetvis ekonomin som låg högst på agendan. USA försöker nu lägga om till en liknande strategi som den Sverige har haft. Man ska nu satsa på att flera arbetar i högavlönade jobb medan sämre avlönade jobb ska man överlåta till utlandet.
Det är väl få som inte blivit inspirerade, eller åtminstone imponerade, av de talna som Obama höll i sin presidentvals kampanj. Man har haft ett enormt fokus på att rensa upp i korruptionen i Washington och man började också starkt med att begränsa lönerna till de höga politikerna som arbetade i administrationen och se till så att inte folk hade dubbla uppdrag som skulle kunna öka riskerna för jäv (se Carl Bildt). Men för alla fina ord och dessa symboliska handlingar man gjort för att öka kredibiliteten hos det politiska etablisimanget så verkar man inte ha förstått kärnan i det ekonomiska klammeriet man befinner sig i för tillfället. En politiska karikatyr bild uttryckte det så här:

-Greed is out. Consumerism is down
-This is the end of America.

När man läser IHT så förstår man att Obamas lösning på finanskrisen inte är att försöka tygla systemet utan det är att försöka göra om de problem som har uppstått till att istället innebära en fördel för USA. Enligt vad jag hört, men inte hittar referenser till så har man vid en tidigare kris köpt vad som då var dåliga tillgångar för att sedan i efterhand göra en vinst. Kanske är det det man hoppas på när man nu febrilt köper upp ruttna lån och pumpar in pengar i AIG på löpande band. Inte är det väl särskilt konstigt att folk reagerar när cheferna i ett företag som går med flera miljarder i minus ändå ser det som lämpligt att tilldela sig själv bonusar på 100 miljontals dollar. Enligt logiken att bonusar ges till den som lyckas driva företaget framåt så borde de ju snarare vara skyldiga sina företag massmiljon belopp.

Om att gasa när man kört in i en vägg

Det som många har ansett vara problemet som spräckte finanssystemet var ju de smarta finans instrumenten som nästan ingen förstod men som man ändå sålde till vem än man lyckades lura. Tim Geithner är ett namn som säkert blivit allmänt känt i USA. Det är han som är chef för Treasury Reserve och som därför har ansvar för att förvalta USAs finanser. Det är han som står längst fram och brottas med AIG cheferna om deras bonusar. Lösningen på den stora finanskrisen kallas nu för TALF - "Term Asset-Backed Securities Loan Facility", det är alltså detta som är Back to basics när det gäller ekonomi. Jag får erkänna att jag inte har koll på alla turerna kring det Amerikanska finansiella systemet, men jag har förstått att Obama vill introducera en lösning där privatpersoner (eller snarare stora investerare) kan köpa de här giftiga lånen, med staten som garantist om något skulle gå fel. Med andra ord så faller eventuella vinster från lösningen till de mer bemedlade medans eventuella förluster delas lika över alla. Det som är fascinerande och skrämmande på samma gång är att man investerar pengar utifrån premissen att alla dessa tillgångarna egentligen är värda väldigt mycket, bara det att marknaden har tolkat fel och just nu sälger dem till ett lågt pris. Man tänker det hela som en form av inverterad bubbla, för medan man i en bubbla lyckas få priset på t.ex. hus att öka helt utom proportion till det faktiska värdet så menar man nu att finanskrisen fått priserna att sjunka helt under proportion det till det underliggande värdet. Om man ser till att den amerikanska produktionen länge stått still medan den faktiska ekonomin växt enormt så kan man fråga sig hur rimligt det egentligen är att anta att saker är så mycket mer värde nu än vad de varit förr. Det finns en ekonom vid namn Peter Schiff som menar att sättet som USA agerar just nu inte kommer lösa krisen utan istället bara skjuta den på framtiden. Detta tycker han är extremt dumt eftersom han menar att när bubblan kommer spricka i framtiden så kommer man sannolikt drabbas av en hyperinflation som man omöjligt kommer kunna få kontroll över.

Pengar, vad var det för något igen?

Detta med makroekonomi är ingen enkel sak, men det som jag förstått som kärnan i det problem vi befinner oss i och ser i ankommande är att färre människor har pengar att handlar med, vilket gör att de handlar mindre, vilket ger fler arbetslösa vilket ger färre människor med pengar att handla med, allt i en ond spiral. I ett rättframt system så skulle mängden pengar varit konstant (eller ökande) och därför skulle problemet inte ha funnits eftersom pengarna skulle samlat sig någonstans och regeringen tillsist skulle varit tvungen att fördela om pengarna. Men vår ekonomi är inte så enkel utan istället finns det ungefär lika mycket lån här i världen som pengar. Och i takt med att folk inte klarar av att betala sina lån (vilket de som arbetslösa inte gör) så försvinner de pengarna som lånet innebär. Dvs vi kommer in i en spiral där färre handlar eftersom det finns mindre pengar vilket gör att färre handlar vilket det gör att det finns mindre pengar. Detta är en mardröm för politiker och därför försöker man nu stoppa problemet på de två angreppspunkterna man kan. Man försöker låna mer för att få mer pengar (mera lån innebär mera pengar i världen) och man försöker få människor att spendera mer av sina pengar så att systemet hålls vid liv. Genom att sänka räntorna så gör man det billigare för företag att göra nya invisteringar (låna pengar = skapa pengar) och därför försöker man styra ekonomin med det en dimmensionella vapen man har, styrräntan. En konsekvens av styrräntan gör dock att de av oss med mycket pengar som har stora lån får mer pengar igen, medan de med mindre pengar som inte har möjlighet att låna egentligen inte tjänar något alls.

En intuitivare lösning?

För mig kan det verka rimligt att ifall man vill öka omsättningen i samhället så är ett bra angreppssätt att ge pengar till de som inte får mer än 8000 kr/månaden. Det finns ett perspektiv som ofta används av högersidan där man ser arbetslösa som parasiter som är för lata för att skaffa jobb, men detta perspektivet tar inte hänsyn till att i dagens samhälle så är det faktiskt jobben som är en bristvara, inte människorna. Men ifall man nu istället gav pengar till denna svaga gruppen så skulle leda till ett värdigare liv. Det skulle också innebära att eventuell konsumption snarare skulle användas till att köpa mat av bättre kvalitet (eller mat överhuvudtaget) än på att investera i nya lyxfartyg eller palats eller vad nu människor med miljardförmögenheter kan tänkas spendera sina pengar på. Reinfeldt gav ut en bok om hans perspektiv på det Svenska värdfallssamhället som förslavade människor, Dan Josefsson uppmärksammar innehållet i en artikel på DN. Av artikeln förstår man att innehållet i boken inte helt stämmer överens med den retoriken om de nya moderaterna som Reinfeldt använde för att vinna valet. Frågan uppkommer vad som bäst speglar statsministerns åsikter. Det han skriver i en bok, eller det han säger i en valkampanj?

Jobb och samhälle

Det har säkert inte undgått någon hur stor personlig tragedi det kan vara att bli av med sitt arbete, Karin Wickströms dokumentär sparkad följer en person som blir arbetslös genom en längre tid. Det lustiga med det samhället vi har är att fullt dugliga och säkert helt kompetenta personer kan bli förvisade till att inte göra något, eftersom att man inte "har råd" att ha dem arbetande. Den som följer med i världen med allt av distrubitions problem av mat, miljöproblem och sociala problem har säkert förstått att det egentligen inte saknas saker att göra här i världen. Det är bara de som är villiga att sätta ett värde på arbetet som saknas. Den som dessutom har följt med i klimatdebatten har kanske förstått att stora förändringar måste göras snart och att det inte bara handlar om att konsumera mindre utan det handlar om att strukturera om ett helt system. Det handlar om att hitta ett hållbart sätt att driva jordbruk på och ett hållbart sätt att distrubera mat på. Det är ett jobb som är fullt av arbete. Problemet är detta fiktiva begrepp "pengar" som vi har använt för att kunna dela upp saker i mitt och ditt. Som kan göra att världens miljard fattigaste människor äger mindre tillsammans än vad Kamprad gör.

Lösningar?

Trots att vi alla bara är människor. Inför den anhopning av utmaningar, ekologiska som ekonomiska så sitter vi dessvärre fast i en hjärnspärr om att saker inte kan vara annorlunda. Personligen börjar jag misstänka att det värsta brottet kommunisterna gjort mot mänskligheten inte är de hundra miljoner som dött under deras regim utan snarare de hundra miljoner som riskerar att bli offer eftersom ingen längre vågar förändra det systemet vi finns i. "Tänk på kommunisterna" är det återkommande argumentet man använder. Då hjälper det inte att man lungt och sakligt kan argumentera för hur rådande världsordning omöjligt kan hålla. Det må vara att det systemet vi har inte är perfekt, men vi vet för säkert att ifall vi ändrar det så blir det värre.. tänk på kommuntisterna. Det är både pessimistiskt och orimligt att inte tänka att några lösningar finns. Man måste bara klara av att tänka utanför boxen.

Om den katolska kyrkan, mina åsikter

Både när jag skrev om Piratpartiet och när jag skrev om kyrkans ställningstagande i abort- och kondom-frågan så har det jag skrivit framförallt varit en reaktion på argumentation. Det jag har skrivit om är alltså inte främst vad jag tycker om själva frågan utan vad jag funnit provocerande med haltande, fördomsfull eller missvisande argumentation. För detta har jag egentligen inte behövt läsa särskilt mycket om de nyheterna som det faktiskt diskuterats, sättet argumenten förts fram på har talat för sig själv. Vad gäller kyrkans ställningstagande så har ju knappt mer information legat bakom debatten än det du får in i ett TT-telegram, något som inte förhindrat starka åsikter.
Nu när jag har skrivit om denna argumentation så vill jag också försöka delge min faktiska åsikt, åtminstone vad gäller de två fallen med den katolska kyrkan.

Tvillingaborten

Givetvis är det provocerande att höra om hur man vänder ryggen till någon som redan sedan tidigare utsatts för mycket orätt. Här skriver de om abortfallet på DN. Det är inte en journalist på DN som skrivit det, det är bara ett vidarbefodrande av ett TT telegram. I texten kan man läsa:

- Guds lag står över mänsklig lag. Så när en mänsklig lag. . .står i motsats till Guds lag, saknar den mänskliga lagen värde, dundrade biskop José Cardoso Sobrinho.

Ordvalet dundrade i det här telegrammet är något jag inte tycker hör hemma i journalistik som jag menar ska eftersträva ett objektivt språk och inte förmedla författarens subjektiva sätt att se på saker. Vad är det då vi vet om abortfallet? Från telegrammet kan vi utläsa att en nio-åring väntade tvillingar efter att ha blivit våldtagen av sin styvfar. Hennes mamma har tagit henne till en doktor där hon fått göra abort. En biskop (i motsättning till Påven) har uppmärksammat fallet och som konsekvens bannlyst mamman och läkaren. I ett försök att hitta mer information om abortfallet på internet så är det egentligen väldigt lite som kommit fram. Jag hittar tre aktörer i frågan, biskopen som uttalade exkommuniseringen som annars skulle skett automatisk*. Jag hittar en kardinal som stödjer biskopen i hans beslut och sedan hittar jag en prelat som kritiserar beslutet och menar att kyrkan i ett så grovt fall som detta istället borde visa sitt fulla stöd till flickan. Mer information än detta har jag inte hittat. Ifall mamman genomförde aborten för sin dotters välbefinnande eller av rädsla för sin man står inte. Mannen var 23 år och uppges också ha våldtagit dotterns 14-åriga handikappade storasyster. Någon tog som tur var beslutet att kontakta polisen och mannen väntar väl nu sannolikt ett långt fängelsestraff.

Jag tycker att biskopen gjorde fel som exkommunicerade mamman och läkaren. Av den lilla information jag fått så tycker jag inte man skulle tvinga dottern att faktiskt föda barnet. Detta är enligt mig en historia med väldigt många offer och ingen vinnare.
Jag kan däremot också förstå och respektera den åsikten som biskopen hade, även om jag inte delar den. Detta är ett argument som jag kommit med tidigare, men ifall denna biskopen menar att det är mord på människor att begå abort, vilket verkar sannolikt med tanke på vilket politiskt självmord hans uttalande egentligen var, så tycker jag det hade varit skenheligt av honom att ta en annan ståndpunkt än den han tagit.
Jag tycker det är olyckligt att han går ut med sin åsikt offentligt på det sättet han gjort dock med tanke på det potentiella stigma detta innebär för de drabbade.

Många har varit upprörda över hur pappan som våldtog inte blivit bannlyst medan mamman och läkaren har blivit det. Personligen tycker jag bannlysning är ett väldigt drastiskt grepp som alltid bör undvikas. Rent logiskt är det kanske inte så konstigt från kyrkans sida om det man rubricerar som överlagt mord rangeras som värre än våldtäkt. Det pappan gjort är direkt avskyvärt följande uttalande från en ärkebiskop tycker jag dock innehåller en viss logik:

"Rape is such a repugnant act that the church does not need to call attention to it. Abortion, however, is not seen as such by some, and that is the reason for excommunication: not only to punish but to show those who practiced the act the gravity of their deeds.".

Att prata om ondska eller skenhelighet från den katolska kyrkans sida i den här frågan menar jag är att tolka det som hänt otroligt vinklat och fördomsfullt. Anledningen till den häftiga debatten bland svenskar är en skillnad i perspektiv. För att debatten ska vara givande så måste man dock förstå att det finns mer än ett perspektiv att se saker ur, man bör också ödmjukt vara medveten om att vi inte kan bevisa att vårat perspektiv är mer rätt än någon annans.

*(Ifall en person fyllt 17 leder abort till automatisk bannlysning. Jag tror att det dessutom kan göras undantag ifall personen i frågas liv hotas om barnet föds. Detta baserar jag på vad jag läst i kommentarerna på Newsmill där en representant för katolska kyrkan uttalat sig)

Kondomanvändande i Afrika

Angående kondomanvändande så är det faktiskt påven som har uttalat sig. Det Påven har sagt är:

"I would say the opposite. I think that the reality that is most effective, the most present and the strongest in the fight against AIDS, is precisely that of the Catholic Church, with its programs and its diversity. I think of the Sant'Egidio Community, which does so much visibly and invisibly in the fight against AIDS ... and of all the sisters at the service of the sick.

"I would say that one cannot overcome this problem of AIDS only with money -- which is important, but if there is no soul, no people who know how to use it, (money) doesn't help.

"One cannot overcome the problem with the distribution of condoms. On the contrary, they increase the problem.

Framförallt är det detta sista citatet där Påven uttalar sig om att kondomer inte bara inte klarar av att lösa problemet utan dessutom är en del av problemet som har väckt kontrovers. Detta ska man inte blanda ihop med att påven sagt något om huruvida det är moraliskt eller omoraliskt att ha sex, uttalandet handlar om vad som fungerar och inte fungerar i kampen mot AIDS i Afrika. Den katolska kyrkan har senare modererat Påvens uttalande och tagit tillbaka den sista delen (On the contrary...). Man kan läsa i artikeln att Påven haft god tid att förbereda sig på frågorna eftersom de lämnats in ett antal dagar innan utfrågandet gjorts.
Detta är inte en fråga om moral eller icke moral. Detta är en fråga om vetenskap och vad som fungerar i kampen mot HIV/AIDS. När jag tidigare pratade om olika perspektiv att se ett problem på så är vi nu inne på ett område där ett facit finns. Även om ingen känner till det.

Jag tror inte att kondomer förvärrar oddsen i kampen mot AIDS, men jag tror inte heller att distrubition av kondomer kommer kunna lösa problemet. På internet hittar jag sedan den senaste kontroversen ett uttalande från Edward C. Green ledare av Harvard Center for Population and Development Studies' AIDS Prevention Research Project där han säger att de statistiska bevis som finns att tillhandahålla stämmer överens med det Påven säger. Inte bara om att AIDS problemet inte löses av kondomer utan att AIDS faktiskt är mer vanligt förekommande där kondomtillgången är större. Edward väljer att förklara det med att där skydd finns mot AIDS är människor också mindre rädda för smittorisken. Man kan göra antaganden om att kondomer givetvis finns där AIDS är mest förekommande eftersom det är där man väljer att dela ut kondomer, men eftersom Edward är ledare för forskningscentret gällande AIDS vid Harvard antar jag att han gjort sin hemläxa väl.
Jag tycker att uttalandet från Påvens sida är arrogant och hade föredragit om han hade sagt att kondomer KUNDE förvärra AIDS-problematiken. Men nu när Påven faktiskt verkar ha både statistiken och vetenskapen på sin sida tycker jag det är lite fånigt att gå så hårt emot honom med kritik.

Svar på kommentarer från förra inlägget

Eftersom jag på något sätt fortsätter diskussionen från förra bloginlägget genom att förklara mina åsikter här så tänkte jag passa på att svara på din sista kommentar här också Victor:

"Är det då rimligt att ens börja fabulera i hur Gud hade tänkt sig inskränka sexuallivet som den katolska kyrkan gör? Dessutom, vad är mest rimligt att implementera - att säga åt folk att inte ha sex alls, eller att få dem att använda kondomer? Man måste kompromissa när det gäller ngt så starkt som sexualdriften."

Det känns angeläget att åter påpeka att Påvens uttalande inte handlar om moral utan om vetenskap. På detta sättet så är det du frågar inte relaterat till Påvens kondomuttalande, men jag ska göra mitt bästa för att besvara dig ändå. Först måste jag dock varna om att jag måste använda min tolkning och min syn på kristendomen för att försöka svara på dina frågor.

Enligt mig är det du säger riktigt om att människan är skapad med en fri vilja, något som (även om det låter konstigt) är mycket viktigt i kristendomen. Hade inte människan haft en fri vilja så hade ju både gud och bibelns varande eller inte varande varit ointressant.
Om sex och kyrkan. En frikyrklig präst lär ha sagt att "Gud diggar sex". Tänker du på hur många barn katolska familjer ofta sägs ha så kan man ju tänka att det faktiskt stämmer. Punkten där det klämmer är nog inte sex som sådant, men snarare att ha respekt för det mystiska och det heliga i själva handlingen. Där är inte bara AIDS som är ett problem i ett ultra sexliberalt samhälle utan också den skada vi kan orsaka människor emellan genom otrohet. Enligt mig är detta inte kontroversiellt för att vara en religion. Jag vet ingen religion som uppmanar till otrohet. På rak arm vet jag inte heller någon sekulär ledare som gör det.
Katolska kyrkan får ju mycket kritik för att man uppmuntrar till att vänta. Man blir kritiserad för att man stigmatiserar sex och skuldbelägger människor. I min uppfattning är det kyrkan försöker göra istället att tala om att med sex kommer ansvar.

Att prata om kristendom kan vara väldigt svårt eftersom begreppsapparaten blivit kapad och att så många ord har fått emotionella laddningar som gör att folk har svårt att se igenom orden för att se resonemangen bakom. Jag vill dock försöka delge min syn på ordet synd.
Enligt betyder synd verkligen dålig eller ond. En syndig människa är alltså enligt mig varken en dålig människa eller en ond människa. Ordet synd betyder i min begreppsapparat en handling som leder till "gudsfrånvändo". Detta betyder nog svårt lite för de flesta människor, men gudsfrånvändo handlar om handlingar som gör det svårare att upprätthålla en rak kontakt med gud. Det kan liknas med ett barn gör något väldigt dumt med pappas nya dator. Barnet får sedan svårt att se pappa i ögonen pga skam. Relationen kommer förhoppningsvis återhämta sig, men under ett tag kommer relationen vara förändrad.
För någon som inte är intresserad av varken gud eller gudskontakt borde begreppet synd vara totalt utan betydelse. Som att kalla en programmerare för omedveten om mode. Att förfölja eller döma en annan människa pga synd går enligt mig emot vad bibeln föreskriver där "den som är fri från synd" ska kasta första stenen, där man inte ska se "stickan i sin broders öga" när man inte ser bjälken i sitt egna. Eller där det att döma tillfaller gud och inte människor.
Jag gör detta försöket att förklara hur jag ser på ordet synd för att förklara att det att kalla otrohet för en synd inte (torde) handla om stigmatiserande eller dömande, utan borde ses som ett sätt att med ord försöka förklara en handlings konsekvenser för den gudskontakt man som kristen kan tro att varje människa har.

Slutligen, angående stor sexualdrift och svårigheten att tygla den. Sexualdrift bör vara en positiv del av varje människa, men man får inte glömma att vi faktiskt har ett ansvar för våra handlingar och att varje handling har konsekvenser. Styvfadern hade sannolikt en stor sexualdrift, men på inget sätt ursäktar det de vidriga brott som han antas begått med sina två döttrar.

"Mitt Kina-exempel var att lyfta fram att mindre utvecklade delar av världen inte har lika saklig och fördomsfri sexualundervisning som Sverige. Kanske ingen alls?"

Jag hoppas att det jag skrev tidigare om att andelen 15 åringar som haft oskyddad sex är större i Sverige än i något annat europeiskt land. Det poängterar att saklig och fördomsfri sexualundervisning inte tvunget är en mönsterlösning för att stävja HIV spridning. Det är för all del bra att få saklig information, men det kan vara bra att veta att kanske andra motmedel är effektivare i kampen mot könssjukdomar.

Tack för kontratankarna!

Den katolska kyrkan i skottgluggen

Som liten hade jag inte kunnat föreställa mig att det skulle bli så här, men jag har blivit något av en förkämpe för katolicismen i den offentliga debatten. Flera gånger tidigare har jag skrivit om dagens tankeparadigms avsaknad av självdistans, idag som katolska kyrkan ständigt verkar vara i hetluften så tycker jag tendensen blir tydligare än någonsin.

Först var det ju bannlysningen av mamman och läkaren som fått en abort genomförd för en nioårig flicka. Man kan läsa om det på Newsmill här. Någon vidare fart i diskussionen blir det aldrig, men jag gör ett försök att argumentera för att en person som menar att ett aborterat foster är en dödad människa måste vara bra feg om han inte står på sig i abortdebatten. Jag tycker man kan likna det vid nazisternas Tyskland där det fanns delade meningar ifall en dödad Jude verkligen var en dödad människa. I det senare fallet så är ju svaret enkelt. I det första fallet vet vi inte och jag vågar varken säga säkert eller döma. Jag vågar dock säga att den som menar att det är en dödad människa har lite till ingen ryggrad om han inte protesterar.

Men det var inte denna debatten som fick mig att skriva idag på bloggen. Det är istället den nya kontroversen som handlar om en liten gummisak. På Newsmill har en representant för den katolska kyrkan i Sverige stått upp för Påvens uttalande om att kondomer t.om. kan bidra till ökning av HIV/AIDS i Afrika. Som vapen har hon använt en vetenskaplig rapport från Harvard och sin egna världssyn och till svar har hon fått en kavalkad av arga svar. I denna diskussionen tänker jag inte ens försöka kommentera på sidan eftersom de 80 som hunnit kommentera på en dag verkar totalt ointresserade av vad som stått i artikeln eller ens vad de andra skrivit. Bland de 80 svaren som kommit har kanske tre varit bekfräftande och positiva. Resten har pratat om hur hycklande den katolska kyrkan är.. för att den står upp för sina egna åsikter.

Själva kommentarerna som skrivits har fått mig att undra lite över hur bra det intellektuella livet i Sverige egentligen mår. Följande är några guldkorn:

• Vad som inte är en åsikts fråga är att inga av de fakta som Maria nämner från Science artikeln stöder att minskad kondom användning skulle minska AIDS epidemin (vilket skulle vara ett skäl att vara emot kondomanvändning som ett medel mot HIV)
  
  Så här säger artikeln om abstinens
  "Abstinence. Abstinence completely prevents
  sexual transmission, and young people
  should be encouraged to delay sexual debut
  (18). However, most HIV infections occur
  among people in their 20s or older, when most
  are sexually active and, thus, abstinence is
  unlikely to have a major epidemiological
  impact (4, 11)."
  
  Man kan notera att t.ex. "abstinence is
  unlikely to have a major epidemiological
  impact" inte är huvudbudskapet i Marias artikel.
  
  Argumentet är alltså som följer: Eftersom flest människor får AIDS efter sin sexualdebut så minskar det att inte ha sex INTE chansen för att få AIDS. Öhm, hallå?
  
• Det är ju fantastisk forskning som Maria Hasselgren presenterar och propagerar för här! De slutsatser vi kan dra av den är alltså att vi ska främja krig och fattigdom i Afrika så kommer AIDS-problemet minskas drastiskt!
  
  Något sådant står där överhuvudtaget inte. Maria drar bara fram ett forskningsresultat som visar att det att HIV och AIDS uteslutande kan förklaras av okunskap och fattigdom är en myt.
  
• Påven är en idiot och ett stort argument för att vi borde arbeta för att avskaffa alla religioner.
  
  Till skillnad från 95% av de som kommenterat så klarar Marie att argumentera för sig.
  
• Jag förstår inte varför ni (och då talar jag till representanterna för katolska kyrkan) inte tar till er vetenskapliga fakta och ändrar de gamla oetiska och moraliskt fördärvande regler er religion (om ens) påstås stå för…
  
  Återigen är det nästan bara Maria som har argumenterat för sig.
  
• Det är underbart att se hur katolska kyrkan och påven med sällan skådad effektivitet undergräver sin egen auktoritet.
  
  Jag tycker det är bra att någon står för sina åsikter. Ifall man är benägen att ingen ska tycka något så kan man ju följa med på politiken istället.
  
• Påven och den katolska kyrkan är det största hotet mot fattiga i hela världen, främst i katolskt styrda länder som t ex Filippinerna.
  
  Jag hade äran att träffa katoliker från Filippinerna när jag var i Japan. De var riktiga solsken till människor och en fröjd att prata med. Några åskmoln från det tunga oket som katolicismen lagt på dem fanns inte att se alls.
  
• Det är skrämmande att något så maktfullkomligt som påven och katolska talesmän och kvinnor förnekar verktyg som hjälper, istället för att säga att de är ett bra komplement till det som man eventuellt bedömer som bättre.
  
  Men det är ju deras åsikt. Artikeln handlar om användande eller icke användande av kondom, var kom maktfullkomlig från?
  
• Har bara en fråga, och den är - Nämn någon vetenskaplig/konstnärlig insats som katolska kyrkan har stött eller på något sätt bidragit till.
  Katolska arbetar INTE för mänskligheten, utan bara för sitt eget bästa och för makt och profit.
  
  Kondomer eller inte för att bekämpa HIV/AIDS i Afrika handlar nog väldigt lite om makt och knappast något om profit.
  
  
• Som kristen anser jag det allt mer uppenbart: Katolska kyrkan är satans mest lyckade skapelse.
  
  Hennes artikeln handlade för böveln om katolska kyrkans ställningstagande om en gummiatteralj, är detta det mest ondskefulla man kan ha en åsikt om?
  
• Hur kan katoliker förbjuda sådant som inte fanns på den tiden!
  
  Katolska kyrkan är inte det enda religionssamfund som förespråkar avhållsamhet. Folk verkar inte lika upprörda när Lama gör det dock.
  
• Medelhavet, fortfarande kan ha ett så starkt grepp om människor är en gåta.
  
  Intressant poäng. Kultur i sin moderna fattning har väl funnits ca sedan 50-talet, och enligt forskare verkar den vara hållbar i hundra år till, katolisismen har levt i över 2000 år.
  
  Kyrkans historiska försyndelser är oräkneliga och de fortsätter och förefaller aldrig begripa sina svagheter.
  
  Jag skulle vilja se hur mycket värre facit den katolska kyrkan har jämfört med andra organisationer..
  
  Vem kan respektera en rörelse som bedriver systematisk pedofili?
  
  Särskilt systematisk lär den väl knappast varit, även om den förekommit. Pedofili finns utanför katolska kyrkan också och borde ses som en sjukdom.
  
  Vem kan respektera en rörelse som förnekar förintelsen?
  
  Katolska kyrkan förnekar inte förintelsen, något både Johannes Paulus den 2 och nu Benediktus varit tämligen explicita kring. Lyssnar folk inte?
  
  Vem kan respektera en rörelse som erbjuder ”tro” som ett svar på en epidemi som dödar miljoner?
  
  Vem kan respektera ett samhälle som erbjuder flera plastleksaker som svar på existentiellt uttorkande?
  
  Katoliker och andra gudshycklare, håll er borta från Afrika, ni har gjort tillräcklig skada där.
  
  Enligt artikeln står den katolska kyrkan för 25% av all AIDS vård i hela Afrika.
  
• Ja, och så tror ni att världen är 6000 år gammal. Denna har ingenting med artikeln att göra alls, men det låter ju fint. Tror dock att det finns svårt få av de en miljard katoliker som egentligen tror jorden är 6000 år gammal. Även om bibeln kan tolkas på det sättet.
  
• Hur kan Maria H försvara den Katolska Kyrkans Överhuvud överhuvudtaget. Han har väl inte gjort ett enda rätt hittills, sen han blev vald. Han tävlar ju med Djävulen om vem som är mest omänsklig och maktfullkomlig. Det faktum att t.ex. Madoff svindlat bort miljardtalsdollar eller att vi lever i ett system baserat på ekonomiskt slaveri verkar inte vara i närheten av så provocerande som när Påven menar att man ska vara återhållsam ISTÄLLET för att använda kondom.
  
• Är inte det mesta alla människor behöver på denna jord UTBILDNING, det som förvägras i de länder som är korrupta och styrs av ett maktfullkomligt styre som skyr utbildning som pesten. Om jag inte minns fel skulle en miljard människor vara ganska nöjda bara de fick vatten.
  

Jag är förundrad hur starka reaktioner påvens uttalande verkar ge upphov till, speciellt när ytterst få människor har någon relation till den katolska kyrkan och antagligen ännu färre har sett hur AIDS epedemin i Afrika verkligen ser ut. Jag minns Afrikanerna i Darwin's Nightmare. Där hade man stora problem med AIDS, men jag undrar verkligen ifall deras problem hade lösts genom att ge dem kondomer. De flesta dog ändå när de fiskade Nilaborre till export från den lokala fabriken som ägdes av Indier och egentligen bara verkade vara en front för att smuggla in vapen i landet. Varför tittar man inte på Bofors när man nu är ute och letar efter ondska?

Drömmen om Togo

Först vill jag passa på att gratulera att tjejer, damer, tanter, flickor, töser osv. på internationella kvinnodagen. Jag hoppas att ni alla upplevt att ni fått extra mycket respekt och uppmärksamhet idag.

När jag gick på högstadiet var det en tjej i klassen som drömde om Togo. Jag frågade henne aldrig varför. Säkert mycket för att det var en tid då jag inte visste vad Togo var. Eller en tid då jag i egenskap av att vara tonåring var mer upptagen med mig själv än min omgivning. Det var inte något jag reflekterade över egentligen. Hon tecknade Togos flagga och åt papper. Vad vet jag, kanske var det normalt, det angick inte mig.
När jag sedan gick på högskolan så berättade kompis från samma klass att hon tänkt att hon som drömde om Togo kanske var den vettigaste i hela klassen. Jag kan inte säga om det var då det började fascinera mig, det att någon i min gamla klass drömde om Togo, eller om det först var senare det gick upp för mig hur speciellt detta var. Varför satt det en tjej i Skåne och drömde om ett Afrikanskt land som jag inte ens kände till? Jag har en eller annan udda gång kommit att tänka på det igen.

Idag var en sådan dag. Det var biskopsvigning i Bergen. I vanlig ordning var jag bara intresserad av att gå på gudstjänst. När jag såg att polisen stod utanför kyrkan och att där stod en limousine utanför förstod jag att det var något extra på gång. När såg jag senast en fullsatt protestantisk kyrka? Det kan jag inte säga, men idag var den fylld till bredden. Liturgin idag tog inte den vanliga en timmen utan sträckte sig nu över två. Mitt inne hade de gjort ett litet rum för framträdande av en lokal kör som sjöng tre sånger.
Det var här jag kom att tänka på Togo. Först sjöng man en vacker psalm. Ändå kändes den så blek när man sedan började slå på sina trummor för att sjunga "Siyahamba (We are marching in the light of god). Är det någon som minns "En prins i New York"? Man hade en liknande show här som de har under prinsens bröllop på slutet, där tjejer med olikfärgade sjalar utför en synkroniserad "sjaldans". Det var en tvekan först - applåderar man under högmässa? Sedan släppte det, applåderarna bröt lös. Så vackert, så rytmiskt.

Det finns nog många som tycker att man är en gnällspik när man pratar om att vårat västerländska samhälle saknar något. Vi har ju allt. Du kan hitta en maskin för varje tänkbar uppgift. Likväl beundrar jag hon som drömde om Togo. Och tio år senare förstår jag. För mig är det ett uttryck för hopp att drömma om något bättre. Det är inte att se det dåliga i det vi har, det är att se det bra i vad man kan få. Ifall dagen rymmer mer än en dedikation från min sida så kommer den andra här, jag vill dedicera denna dagen till de som vågar drömma.

Dagens te-budskap är förresten - "May your inner self be secure and happy"

Lakritste, dagens meddelande.

Det finns en lokal hälsokostbutik som har ett stort urval av olika ekologiska produkter, teer och annat smått och gott. Där hittade jag lakritste. Inte nog med att det är väldigt gott te, på varje tepåse finns det dessutom ett litet motiverande meddelande.
Dagens meddelande är: "Be proud of who you are".

The Squid and the Whale

Nyligen kom jag och N. över en pärla till film på biblioteket. Vi hade tidigare sett att den fanns där och sett det som något av den heliga gralen bland biblioteksfilmer. På torsdags fick vi alltså också lånat den.
Filmen handlar om en familj på 80-talet där föräldrarna ska skiljas. Man får följa barnen i hur de hanterar separationen. Temat är inte så kul, men regissören Noah Baumbach har gjort filmen i samma stil som många Wes Andersson filmer (Wes Andersson är för övrigt producent till filmen). Det är med andra ord lite Rushmore, Royal Tenenbaum, the Great Darjeling över filmen. Det som jag tycker gör att filmen når ännu lite längre är dess mer sansade användande av de korta pauserna och det komiska kroppspråket. All denna ljudlösa komiken finns i filmen, men den går inte ut över det som faktiskt är handlingen.