För vad som känns som två veckor sedan ville jag skriva ett blogg-inlägg med ovanstående titel.. nu har tiden gått och titeln är kanske inte lika aktuell längre. Likväl låter jag den stå.
Snö ja. För ett tag sedan började det snöa här. Till folks stora förvåning så stannade snön dessutom. Vattnet på gatorna fryste till is, och jag blev tvungen att göra om kalkylen för hur lång tid det tar att ta sig till busshållplatsen när man springer.
Nu har det börjat bli varmare igen, för att igenta min konsulent på EON så försvinner kylan när det dåliga vädret kommer.
Mitt kollektiv blir ständigt mer internationellt. För nuvarande så är vi en från Thailand, en från Lettland, en från Litauen, en från Slovakien, en Svensk och till sist en Norrman. Nu har vi fortfarande ett ledigt rum, så vi får se vad som händer med det.
Killen från Slovakien, som är han som flyttat in som min granne, verkar trevlig. Han har kommit till Bergen för första gången på vinst eller förlust. Utan varken löfte om arbete eller plats att bo så har han tänkt starta ett IT-företag här och använda sig av sina vänner i Slovakien som arbetskraft.
Så här långt har han fått jobb som kock, så han har skapat sitt ekonomiska andrum.
Hans start här i boendet har dessvärre blivit törnad med en liten incident efter bara några dagar. Det är nämligen så att den duschkabinen som jag till vardags använder hade en lös dörr. Det är en sådan där duschkabin med glas. Jag misstänker att vår slovak kommit in i duschen och dragit lite hårdare än brukligt i dörren. Ner i backen lär den ha farit och spridit små glasskärvor över hela toalettgolvet. För att komma ut ur toaletten så fick slovaken sedan gå över dessa skärvor, och när han kom ner till Inese från Lettland och frågade efter plåster så blev han något av en schock. Jag har bara fått episoden återberättad för mig.. man kan fortfarande se såren på hans armar och ben.
Arbetssökandet har fortfarande inte fått träff.. Fast man får ta i betänkande att jag bara varit på tre intervjuer, och det verkar som om jag ständigt kommer få kämpa med att visa vad en teknisk fysiker egentligen arbetar med, något som är svårt för en sådan som mig, som inte riktigt vet. Den tredje intervjun var faktiskt nu i morse, på DNV igen. Jag hoppas på att få jobb där, eftersom det verkar vara ett bra företag. Hur det blir med saken får jag dock reda på först om två veckor, först måste de ta reda på vad de ska använda en sådan där teknisk fysiker till.
Jag har fortfarande inte kontrat i diskussion kring varför utnämnandet av Al Gore till Fredspristagare var fel. Med tiden har det blivit lite besvärligare eftersom även Nathalie är obevekligt på Als sida. Jag har börjat ändra riktning lite eftersom det är svårt att hantera argument som att 'Al var med i början av miljörörelsen' och att 'Al var en av anledningarna till att IPCC kom till'. När man inte själv vet så mycket om det hela så får man acceptera sin förlust. Även om jag fortfarande anser att ett ideologiskt färgat utspel från komittens sida är fel, och att det är skillnad mellan att involvera sig i ett fritt lands valprocess och ett förtryckarlands.
Nu har jag lämnat tillbaka 'The god delusion' utan att ha kommit mer än halv vägs. Även om Dawkins hade goda resonemang, så blev boken lite väl kverulerande och slitsam i slutändan. För att fyll dess tomrum har jag läst den så populära författaren Murakamis, Sputnik sweetheart. Att läsa han bok var som att återigen ta del av den japanska kulturen, vars syn på verkligheten är något annorlunda från den vi har i väst. Det var en bra bok som kan rekommenderas, speciellt om man vill lära sig om Japan.
Nu läser jag Doris Lessing (och detta endast för att hon fick litteraturpriset). Kan inte säga att jag är lika imponerad av henne, men jag kanske bara valt fel bok.
Nathalies evigt tankeväckande föreläsningar har jag dessvärre inte haft privilegiumet att gå så mycket på på sistone. Förra veckan han jag dock med två stycken.. om feministisk litteraturteori. De pratade om Judith Butler och Camille Paglia som både är två intellektuella tänkare kring frågan, men som har tänkt åt varsitt håll. Med en kvinnlig föreläsare och 80% andel kvinnor i föreläsningssalen känner man sig lite malplacerad när man sitter och där lyssnar, precis som om föreläsningen inte är riktad till en själv. Lite inspirerande är det dock att lyssna på hur Butler väver in dekonstruktionen för att visa hur detta med könsroller är ett samfundsskapat fenomen. Man slås av parallellerna till den budhistiska läran när man hör om hennes tankar och idéer, precis som man slogs av parrallellen till den hinduiska när man lysnade på FI och 'män är djur'.
De avsnitt med kultur imperialism á la Adorno, var kanske något som för min del var mer tankeväckande och fick mig att förstå hur fel det är med ökad övervakning i samhället trotts att vi till vardags inte har någonting att dölja. Det hela rör sig kring kärnfrågan om den personliga integriteten och hur vi egentligen blir kränkta av saker som i praktiken inte spelar någon roll.
Jag har genomfört mitt hittils största projekt här i Bergen, nämligen att avfrosta vår frys. Något som verkligen var på tiden eftersom där fortfarande låg saker som folk som bodde här för ett, ett och ett halvt år sedan, antagligen lagt dit. I övrigt var den helt full av is, och översta facket gick inte ens att öppna. När jag väl efter två timmar fått upp det, så låg där en plastpåse med.. is i!
Vädret som det ser ut nu är väldigt vackert, nästan som det var i September när jag kom. Men man ska inte helt låta sig luras, det är tydligt hur det börjar bli kallare i Bergen. Eftervart kommer mitt lilla element få visa vad det går för. Som det är nu är jag tveksam till om det verkligen gör någon skillnad eller inte, så det ska bli intressant att se hur kallt här verkligen kommer bli till vinter.
Kanske framförallt till efter jul. Till dem av er som undrar kan jag meddela att jag tänkt komma hem om en knapp månad. Jag siktar på att ta antingen bussen eller tåget härifrån den 15e December. Att betala 3600 i hyra för en månad när jag inte kommer vara här så mycket kommer ta emot, men jag gissar att detta är ett nödvändigt ont.
